DEBATT Det är lätt att rikta blicken bortåt, mot djurmarknader i Kina eller monsterstora anläggningar i andra länder, men faktum är att de svenska djurindustriernas storskalighet också innebär risker för smittspridning och sjukdomar. Med rätt åtgärder kan dock riskerna minskas avsevärt samtidigt som djurvälfärden blir välbehövligt förbättrad. Vi lyfter fem branscher och fem förbättringsområden.
• Låt oss börja med det landlevande djur som är det allra vanligaste i Sverige, kycklingen. Sverige är ett av de länder med flest kycklingar per gård, runt 100 000. Om en individ blir smittad sprids det snabbt till alla andra. Det här har gjort att kycklingindustrin är undantagen förbudet mot rutinmässig antibiotikaanvändning i foder, eftersom alla kycklingar annars drabbas av en tarmsjukdom då de bor tätt med varandra. De som har mer långsamväxande kycklingar på större ytor kan vaccinera sina kycklingar, om det ens behövs, och slippa antibiotika. Något som redan börjat göras i Norge. Här finns mycket att göra för branschorganisationen Svensk Fågel som representerar 99 procent av kycklingproduktionen i Sverige.
• Trots lovord om att Sverige har bäst grisuppfödning i världen består vardagen för en gris fortfarande av betongboxar och trängsel. En trängsel som gör miljön dammig och luftvägssjukdomar till vardag hos grisarna. Grisskötare är överrepresenterade i sjukdomar som annars drabbar främst rökare, bara för att de vistas i den här miljön. Sveriges Grisföretagare behöver arbeta för att ge grisarna mer utrymme och utevistelse, endast 2 % av grisarna i Sverige får vistas utomhus idag.
• Nötdjur (kalvar och tjurar undantagna), får och getter är de enda djur i Sverige som har en lagstadgad rätt till utevistelse, vilket gynnar deras välfärd avsevärt. Men det finns branschorganisationer och företag inom mjölkindustrin som argumenterar för ett slopat beteskrav, främst av ekonomiska skäl. Hur går det ihop med värnandet av djurens välfärd och minskad sjukdom, LRF och Sveriges Mjölkbönder?
• Rådande pandemi drabbar inte bara oss människor, även minkar kan smittas av covid-19. Trots risken för att minkar både kan smitta människor och agera som reservoarer för ytterligare mutation av viruset, hanterar Svensk Mink pandemin med att avfärda allvaret. Här finns det bristande politiskt engagemang, men branschorganisationen bör också ta sitt ansvar.
• Sars-cov-2 är inte det enda virus som finns inom den industriella djurhållningen i Sverige. Varianter av fågelinfluensan kan korsa artbarriärerna inom en snar framtid och riskerar smitta mellan människor. Här är äggindustrin en stor riskfaktor. Det duger inte att tiotusentals individer massavlivas på varje gård när smittan redan är där. Antalet hönor per gård och stall måste bli färre. Det tror vi också konsumenterna skulle uppskatta. Dags att agera, Svenska Ägg.
Det är inte en slump att de hälsorelaterade problemen vi nämner här även har en given koppling till produktion och djurvälfärd. Djuren hålls trångt och deras kroppar pressas hårt för att producera det som människor önskar ett billigt pris på. Men det drabbar även oss själva i förlängningen.
Vi önskar en djurvänligare framtid, vilket också korrelerar med färre risker för omfattande smittspridning av zoonotiska sjukdomar. De branschorganisationer vi nämnt har ett stort ansvar för djur och människor. Låt covid-19 bli en påminnelse om att den animaliska livsmedelskedjan är oerhört känslig och sprider både smittor och risker för antibiotikaresistens. Hjälp era företagare skapa hållbara lantbruk genom att stötta deras arbete för stärkt djurvälfärd.
Du som konsument kan hjälpa till. Minska eller avstå från animaliekonsumtion helt för att ta ställning för att djuren måste få det bättre.
