– Vi hade nog förväntat oss lite mer tydlighet än det vi hittade, säger Simon Matti, professor i Statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och en av författarna till studien.

Studien, som är ett kapitel i SOM-institutets forskarantologi Regntunga skyar som släpps den 25 juni, undersökte elva olika frågor på klimat- och miljöområdet och gjorde en jämförelse av hur svenskarna svarade på dessa frågor under hösten 2018 och hösten 2019.

Resultatet visade att det skett en ökning på bara tre av de elva indikatorerna: oro för försämrad havsmiljö, andelen som vill satsa på ett miljövänligare samhälle samt andelen som nämner miljö som en viktig samhällsfråga.

Den största förändringen syns i frågan om miljön är en viktig samhällsfråga. 2019 tyckte 24 procent av de svarande, utan en ledande fråga, att den var det. En ökning från 2018 då endast 15 procent tyckte att miljön var viktig. Oron för försämrad havsmiljö ökade från 51 procent år 2018 till 56 procent 2019. Andelen som tycker att man ska satsa mer på ett miljövänligt samhälle ökade från 43 till 47 procent under denna period. En mer generell oro kring miljö och klimat ökade bara med 2 procent, vilket inte kan ses som en signifikant ökning.

– Havsmiljö är ju inte en uttalad Gretafråga och det är lite förvånande att man inte har kunnat se en tydligare ökning i de mer generella indikatorerna. Vi såg inte heller någon skillnad inom olika grupper uppdelade på ålder och politisk åsikt och det är en sak som förvånade oss lite, säger Simon Matti.

Man kan givetvis fråga sig om man verkligen kan hitta tydliga orsakssamband  mellan en person och opinionen i ett land. Och det är inte helt enkelt, menar Simon Matti.

– Det är givetvis så att i en så komplex värld som vi lever i så är det så otroligt många faktorer som påverkar oss och våra attityder att det är jättesvårt att isolera bara en enda person eller händelse. Det skulle man kunna komma åt om man explicit frågar detta. Men det som är intressant här är att om det hade funnits en Gretaeffekt så skulle vi ha sett den förändringen i opinionen. Men det tycks inte ha gett någon märkbar effekt på opinionen såsom tidigare händelser som Tjernobyl eller säldöden till exempel.

Den senaste SOM-undersökningen gjordes i september förra året, ungefär hälften av svaren kom in innan Greta höll sitt uppmärksammade tal i FN medan resten kom in efteråt. Det går inte heller att se några stora skillnader i attityd om man jämför dessa med varandra.

Tidigare SOM-undersökningar visar att miljöintresset redan var på uppgång innan Greta blev en publik person.

– Det skulle kunna tolkas som att det inte var hon som skapade intresset utan att hon snarare kan ses som en effekt som möjliggjorts för att det i Sverige finns en relativt stark klimatmedvetenhet. Sverige är ju relativt miljömedvetet och i en sådan kontext kan det vara svårare att få ett förändring som syns, säger Simon Matti.

En annan tolkning som skulle kunna göras är att istället för en omedelbar Gretaeffekt så handlar det om en indirekt effekt: att ett medvetande väcks och leder till ett ökat intresse över tid.

–Sedan finns det en grupp som inte är med i vår studie: politiska beslutsfattare. Om den gruppen har påverkats av Greta och fått upp ögonen för miljöfrågorna så kan det så småningom synas på den politiska agendan. Sådana policyeffekter kan synas på sikt och kommer säkerligen undersökas av andra forskningsprojekt, säger Simon Matti.

När det gäller svenskarnas beteenden – hur mycket man cyklar, åker kollektivtrafik eller bil samt om man är medlem i en miljöorganisation – så är resultaten i stort sett oförändrade. Däremot kommer det givetvis att märkas en stor skillnad vid nästa undersökning på grund av coronapandemin. Men om det får någon långvarig effekt eller inte återstår att se.

– Det kan bli så att vi kommer på att det är trevligt att semestra på hemmaplan och att det fungerar lika bra att ha digitala möten på jobbet, men det kan också bli så att vi får se en backlash där vi tar igen det vi missat, säger Simon Matti.