Allt fler tecknar privata sjukvårdsförsäkringar, och det ger snabbare vård – på bekostnad av patienter i den offentliga vården. En granskning Dagens nyheter gjorde i december i fjol visade att nio av tio vårdgivare ger försäkringspatienter snabbare vård. Samtidigt har andelen som får vänta längre än de lagstadgade tre månaderna på specialistvård ökat från 14 till 30 procent, under de senaste fem åren.

Nu reagerar Svenska Läkaresällskapets (SLS) etikdelegation på de privata sjukvårdsförsäkringarnas effekter i ett uttalande.

– Undanträngningseffekten riskerar att drabba patienter med stora vårdbehov. Konsekvenser av försenad behandling som kan vara nedsatt livskvalitet, onödig försämring eller till och med dödsfall under tiden i vårdkön är ofta svåra att dokumentera och överblicka, säger Mikael Sandlund, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik.

Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen ges på lika villkor och den som har störst behov av vård ska få vård först.

Att vårdresurserna prioriterar personer med privata försäkringar strider mot behovsprincipen, konstaterar etikdelegationen, och menar vidare att patienterna med de mest attraktiva försäkringarna sannolikt ”ligger lägst på behovsskalan”.

– Det etiska regelverket både på professions- och samhällsnivå är tydligt i sin inställning till prioritering av enskilda patienter eller patientgrupper. Det är inte förenligt med dessa etiska principer att samhället legitimerar ett system med privata sjukvårdsförsäkringar som genväg till vård för utvalda grupper, säger Mikael Sandlund.

Regeringen har nyligen givit Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utreda risken för att personer med privata sjukvårdsförsäkringar ges företräde i hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas den 31 mars.