Alla har väl vikt pappersflygplan och gjort saltkar för att spå sina kompisar. Men origamis möjligheter slutar inte där. Det är fascinerande hur ett fyrkantigt papper kan bli till nästan vad som helst med hjälp av rätt vikningar.

Japanerna har vikt papper i hundratals år och figurerna har använts som leksaker, utsmyckning, religiösa symboler och för praktiska ändamål. Om man använder rätt papper går det till och med att värma vatten över en låga i ett kärl av papper. Det vatten som sugs upp av papperet skyddar det från att börja brinna. Origami kan användas för att vika kuvert, slå in paket eller göra lådor för förvaring eller som meditativt pyssel.

När jag började med origami fanns inte internet så jag och min kompis fick leta rätt på de får böcker som fanns på biblioteket. I dag finns det massot av beskrivningar på nätet. Sök på origami och det du vill vika så finns det oftast någon som har vikt just det. En bra utgångspunkt är att till en början inte experimentera för mycket. Följ gärna beskrivningarna så noga som möjligt tills de olika teknikerna sitter ordentligt. Många av dem är hundratals år gamla och bygger på nedärvd visdom som putsats på av generationer av pappersvikare.

Enkla, men viktiga principer

Origami bygger på enkla principer, på raka veck, men tar lite tid att lära sig. Nästan alla figurer utgår från kvadratiska papper. Ibland används andra former, till exempel när man gör flygplan eller vissa abstrakta konstruktioner. För att göra mer detaljerade figurer använder man flera ark papper och fogar samman de färdiga delarna.

Lim, tejp och saxar används ytterst sällan och ses av förhärdade origamister som fusk. För några år sedan blev det plötsligt inne med avancerad paketinslagning i affärer på stan. Många sådana metoder för att slå in paket utan snöre eller lim är inspirerade av origami.

Japansk kultur handlar mycket om kontroll och om att lära sig saker från grunden och origami är inget undantag. Den som som jag inte pratar japanska upptäcker snart att olika vikningsmetoder kan heta många olika saker beroende på vem som pratar om dem och naturligtvis på om det är svenska, engelska eller något annat språk det är fråga om.

Det spelar inte så stor roll. Instruktionerna bygger oftast på bilder och det brukar gå att lista ut hur figurerna ska vikas utan att ens fatta språket. Tänk på att vissa kulturer skriver från höger till vänster och också visar förlopp i bilder ”baklänges”.

Var noga med grunderna

För varje veck i papperet blir det dubbelt så tjockt. Till slut går inte papperet att vika längre utan att gå sönder. Det brukar talas om att det går att vika sju gånger, men det varierar en del beroende på papperskvalitet och storleken på papperet. Det är sällan det blir mer än två eller kanske tre vikningar på samma ställe och det kan vara jobbigt nog om de är slarvigt utförda.

Börja därför med att lära dig att göra ordentliga veck. Jag använder en nagel och drar längs alla veck för att göra dem skarpa och raka. Det blir gärna lite klumpigt i början, men vik enkla figurer många gånger så sitter snart tekniken.

Pappersinsamlingen får ny betydelse

Sen jag började med origami som barn är jag alltid på jakt efter bra papper att vika av. Det finns färdiga fyrkantiga papper att köpa på en del asiatiska affärer i större städer. Jag har köpt dem på ett par muséer i Stockholm också. Etnografiska och Ostasiatiska. Det finns naturligtvis origamipapper i butiker på internet. Men det roligaste är att samla in papper själv. Jag har skaffat en enkel pappersskärare för ändamålet.

Finsmakare använder gärna rispapper från Japan, men det finns egentligen inga begränsingar för vilka papper som går att använda. De får gära vara lite styva och ganska tunna så att vecken blir skarpa samtidigt som konstruktionen inte får bli för klumpig. Många modeller blir extra snygga om papperet har olika färg på sidorna. Jag övningsviker gärna med tidningspapper eller vanliga vita A4 som jag skär till i rätt form.

Det enklaste sättet att göra ett fyrkantigt papper av ett rektangulärt är att vika ett av hörnen och klippa bort det som blir över. Ja, saxar är okej för att förbereda papperet.

Omslagspapper kommer till nytta

Jul innebär en påfrestning på naturen på många sätt. Inte minst på grund av den galna överkonsumtionen, men många omslagspapper till julklappar är rena giftpillren. Billigt papper är ofta producerat under dåliga förhållanden och i synnerhet färgat papper innehåller ofta massor av giftiga ämnen. Genom att lära sig origami kan man göra spännande paket av enklare, giftfritt papper.

Det är när papperen hamnar i naturen, eldas upp eller bara förmultnar på fel ställe som kemikalierna släpps fria. Om det dyker upp färgglada paketpapper brukar jag spara dem för att vika av. Då hamnar de inte i sopen direkt i alla fall.

Min julrosengeranium

Julgranar innebär alltid någon form av miljöpåverkan. Plastgranar är inte heller någon bra lösning. Den bästa lösningen är onekligen att använda något som redan finns hemma. En stor krukväxt? Min stora stolthet är min mest välvuxna rosengeranium och den kan gott få glänsa. Så i år får den bli julgran.

Eftersom den inte är lika tålig som en gran väljer jag att använda dekorationer som inte väger så mycket. Då passar origamifigurer alldeles utmärkt. Och glitter. Jag gör några figurer då och då och hänger upp. Det är en mysig grej att göra med barn också. Det är så traditioner växer fram. Efter några år blir det där du vek lika självklart som kulor eller toppstjärna.

Om du inte har en stor krukväxt kanske det är dags att skaffa en. En tätvuxen fikus eller någon form av rumsen fungerar bra och om du sköter om dem behöver du aldrig skaffa julgran mer. Men jag röstar på rosengeranium. Vacker, lättskött och väldoftande. Rätt skött dör den inte två dagar efter att du har pyntat den och du slipper sopa barr i månader efter jul.