DEBATT Problem hos tillverkaren gör att Sverige får 15% färre vaccindoser i januari. En satsning på en svensk vaccinfabrik är bra både för den globala pandemibekämpningen, svensk krisberedskap och för de svenska statsfinanserna. Bygg en statlig vaccinfabrik, skriver David Ling, Grön Ungdom.
I takt med den ekologiska krisen blir pandemier allt vanligare. Med förlust av habitat till följd av mänsklig markanvändning flyttar vilda djur närmare människan och mänskligt uppfödda djur. Det skapar fler överföringar av sjukdomar mellan tama och vilda djur och mellan djur och människor. Covid-19 är precis ett exempel på en sån sjukdom.
Covid-19 är inte den sista pandemin mänskligheten behöver hantera under överskådlig framtid. Som mänsklighet kommer vi behöva öka beredskapen för att hantera smitta. En central del i den beredskapen är kapaciteten att producera och distribuera vaccin. Med en svensk vaccinfabrik kan vi bidra till den globala vaccinförsörjningen i händelse av pandemier i framtiden – en insats som kan rädda många liv.
När vi går mot en tid av fler smittsamma sjukdomar och Sverige kliver fram för att spela en större roll på den internationella arenan är det också klokt att se om vårt eget hus. Svensk krisberedskap har fått stort fokus de senaste åren. Men som så ofta är det framför allt den militära beredskapen som fått finansiering – 65 miljarder i anslag till Försvarsmakten 2020 ska öka år för år till 84 miljarder 2025. För att Sverige ska stå redo för de många civila kriser som kommer att följa i klimatkrisens spår måste krisberedskapen omfatta mer än JAS-plan, bandvagnar och u-båtar.
En svensk vaccinfabrik skulle ha underlättat den vaccinering av befolkningen som vi nu står inför. Produktion och distribution av vaccin är inte det enklaste som finns, det är orsaken till att vi kommer få färre doser än planerat. Med en svensk produktion hade vi varit mindre sårbara. Och det hade varit betydligt billigare än idag.
Redan 2006 gjordes en utredning som visade att en svensk vaccinfabrik skulle kosta blygsamma 500 miljoner som en engångsinvestering. Därefter skulle vaccinfabriken kunna finansiera sig själv genom produktion av vanliga influensavaccin. Det är rimligt att anta att investeringen skulle vara något större nu, 15 år senare.
Jämfört med kostnaderna för vaccin mot covid-19 är antagligen även den utgiften liten. Den internationella vaccinmarknaden är inte särskilt bred: för att skapa ett nytt vaccin, säkerställa produktionskapacitet och dessutom en ofta krävande distributionskedja krävs stora resurser och infrastruktur. Sveriges låneram för inköp av vaccin mot covid-19 ligger nu på 4,5 miljarder kronor, efter att regeringen nyligen höjt den med 2,5 miljarder.
Att låta bli att investera i en statlig svensk vaccinfabrik är direkt oansvarigt ur ett statsfinansiellt perspektiv. Med en svensk vaccinfabrik kan Sverige bättre bidra till det globala smittskyddet, samtidigt som vi stärker vår egen krisberedskap och sparar pengar. Vi vill därför se att anslagen till Försvarsmakten fram till 2025 skalas ner för att skapa utrymme för en investering i en vaccinfabrik.
