Natten har gått sina tunga fjät runt gård och stuva. Staffan har vattnat sina fålar och ridit iväg på den apelgrå. Och kvar står vi med munnarna fulla av lussekatter och undrar vad som egentligen hände. ”Gård och stuga” hade ju varit helt begripligt, men stuva?

Stugvärme

Stuvan är en stuga, men den ska rimma på ruva, och då fick det bli den gamla formen stuva istället. Stova kunde det också heta på fornsvenska.

En stuva, stova eller stuga var helt enkelt ett uppvärmt utrymme, det kunde vara ett hus men också ett rum, vilket ger ord som tvättstuga, barnstuga och värmestuga sin förklaring. Eller bastu, som är en sammandragning av badstuga – men att sätta bad- först var ett senare påfund.

Ursprungligen var stugan nämligen just en badstuga. Elof Hellquist skriver i Svensk etymologisk ordbok att den ”användes tidigast till varma bad o. blev sedermera på grund av värmen begagnad som boningsrum”.

Det kan vara ett lånord från romanska språk – italienska stufa betyder badstuga eller ugn och kommer av verbet stufare, värma upp med ånga. Men det kan också vara ett germanskt ord som betyder ugn och bara råkar låta ungefär likadant. I så fall kan det vara släkt med tyska stieben, som betyder ryka, och med till exempel stoft.

Stuvad i ångorna

Engelska stove är samma ord, fastän det numera är en spis, och stuvningen kanske också hör hit. ”See stew” föreslår den engelska etymologiska ordboken. Ordet stew började användas på engelska på 1300-talet, och det var ”att bada (en person eller en kroppsdel) i ett ångbad” och kom, enligt den här ordboken, från fornfranska estuver – att ta ett varmt bad. Men det kom också att betyda att koka något långsamt i vätska.

Etymologerna ger lite olika uppgifter här – kanske kommer stew och stove från samma ord, kanske inte. Kanske är de romanska orden och de germanska i grunden av samma ursprung? Men det försvinner i de etymologiska ångorna. I alla fall har bastun spelat en viktig roll på många håll där den numera heter sauna och kommer från Finland.

Fotens fjät

Tunga fjät går natten, och fjäten är steg, fast det låter som om det hade med fjädrar att göra. Jag brukade föreställa mig hur natten föll som mjuka, svarta dun, tunga dun, men ordet fjät kommer från fot.

Den första betydelse av fjät som anges i SAOB är fotspår. Det låter inte så bekant, men i en bok om jakt från 1913 kan man till exempel läsa att ”en van spårare kan af fjäten .. sluta sig till älgens kön”. Det kunde också användas om andra slags spår – ”fjäten efter en vagn” till exempel. ”Uselhetens fiät syntes i alting, lyckans fan jag ingenstädes” skrev en författare vid namn Wallenberg på 1700-talet.

Fjäten som steg snarare än spår finns också med, ”i sht i skriftspr., företrädesvis i högre stil”. Man kan gå med lätta, snabba, trötta eller tunga fjät. Ordet kommer från samma indoeuropeiska rot som ped- i pedal och pedikyr.

Bästa fålen apelgrå

Sen är det Staffan och hans fålar fem. En fåle är ett föl, en liten häst som följer med sin mamma, för ordet är släkt med följa. Bästa fålen apelgrå, den rider Staffan själv uppå i visan. Ska han verkligen rida på ett föl? Men ordet har även använts om unghästar och ibland om hästar i allmänhet, så de kanske inte var så små.

Apelgrå kan hästar kallas än i dag, men om man inte är van vid ordet kan man börja undra. Grå som ett äppelträd? Nej, fålen var grå med äppelstora fläckar.

Inte bara Piper nigrum

Lucia har firats som en försmak på julen i många hundra år, men lussekäringen eller lussegubben var från början mer demon än helgon. Ibland sägs det att namnet Lusse kommer från en Lucifer-kult, men enligt ordboken är det en folketymologi, en hittepåspråkhistorisk myt.

Men pepparkakorna, då, var det peppar i dem förr? Det sägs ibland att folk kallade alla starka kryddor för peppar och att det är därför pepparkakorna heter så. Men i recepten står det om kanel, ingefära och kardemumma, dyra finkryddor långt bortifrån, precis som peppar. I det första svenska receptet på pepparkakor ingick faktiskt lite peppar.

Minst en sanning ligger det ändå i att peppar inte behöver vara peppar. Redan på 1500-talet kallade man även de röda frukterna från släktet Capsicum för peppar – indisk peppar, turkisk peppar, ungersk och spansk peppar. Och den krydda som först fick namnet peppar var inte den vanliga svart-, vit- eller grönpepparn. Det var indisk långpeppar, som heter pippali på sanskrit. Den är släkt med Piper nigrum, men den heter Piper longum och har en lite annan smak.

Fest, trolldom och snöstorm

Att julen är äldre än kristendomen, åtminstone i norra Europa, vet väl de flesta. Ordet jul har motsvarigheter på gotiska, isländska, anglosaxiska, och den urgermanska grundformen antas ha varit *je(z)wla-. Isländska ýlir var julmånaden, som började redan i mitten av november.

Men vad har ordet ursprungligen betytt? Det har funnits olika spekulationer: snöstormarnas tid, glädjefest, inbjudan, trolldom, magi, men det finns inget direkt stöd för någon av dem. Vi famlar i mörkret, och hellre än att förbanna det får vi tända några juleljus. God jul!