Delstaten New York i USA, norra Italien, kryssningsfartyget Diamond Princess, tyska orten Gangelt – och Stockholm.

Alla dessa platser har drabbats hårt av det nya coronaviruset. Sedan dess har antalet som dör till följd av viruset minskat kraftigt, om än vid olika tidpunkter. Men trots att åtgärderna för att bekämpa viruset varit så olika, är andelen som har utvecklat antikroppar på dessa platser nästan kusligt lika varandra: 15–20 procent.

Frågan blir då om detta är en sorts gräns, innan smittspridningen klingar av.

Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, är försiktig med att dra sådana slutsatser, eftersom det fortfarande finns så mycket vi inte vet.

– Det är väldigt mycket som återstår att lära sig om immunitet. Det finns en rapport från Bergamo i norra Italien som sticker ut och som visar att runt hälften av invånarna har antikroppar.

Två sorters immunitet

Under hela pandemin har termen flockimmunitet diskuterats flitigt. Det vill säga när en tillräckligt stor andel av en grupp människor är immun, så att smittspridningshastigheten avtar väsentligt.

Denna andel styrs i sin tur av virusets smittsamhet. Till en början antog forskare att den andel som måste vara immun för att få stopp på det nya coronaviruset låg på runt 60 procent, medan matematiska beräkningar senare visade att denna andel nog ”bara” behöver vara cirka 40 procent.

Därefter har det kommit ett flertal rapporter som visar att personer som infekteras av coronaviruset antagligen kan bli immuna även utan antikroppar, genom att de utvecklar ett annat slags skydd, en så kallad T-cellsimmunitet. Andelen infekterade, och därmed immuna, kan alltså vara betydligt högre än 15–20 procent, beroende på hur stor del av befolkningen som utvecklat en annan typ av immunitet, som T-cellsimmunitet.

– Det finns mycket som pekar på det, att det finns personer som haft infektionen, men inte fångas upp av antikroppstesterna. Men hur stor denna andel är vet vi inte, om det är en på tio, eller hälften. Det gör att vi heller inte vet hur mycket som återstår av den här pandemin, exempelvis i Stockholmsregionen. Det vill säga hur många som fortfarande är mottagliga för infektionen, säger Jan Albert.

Kommer tillbaka

I Sverige har både antalet som blir svårt sjuka och dör till följd av covid-19 minskat kraftigt de senaste veckorna. Jan Albert tror dock att smittspridningen kommer att ta fart igen.

– Jag skulle bli förvånad annars. Hur stor den blir vet vi inte, även om jag inte tror att den blir lika omfattande som i våras.

TT: När tar smittspridningen fart igen, i så fall?

– Jag har trott att det finns en säsongskänslighet, ungefär som för andra coronavirus som orsakar vanliga förkylningar. I så fall borde det bli till hösten och vintern. Som ett argument mot detta finns situationen i Florida och andra varma platser, som har en omfattande smittspridning. Men jag tror att risken för nya utbrott kommer att öka gradvis nu framöver.