I studien delades kycklingarna upp i två grupper. Den ena gruppen fick växa upp i en miljö tillsammans med andra kycklingar och med god tillgång till mat och vatten. I den andra gruppen utsattes fåglarna för sådant som framkallar stress. De hölls isolerade från varandra och hade begränsad tillgång till mat och vatten under perioder. Samma experiment utfördes i både Sverige och Brasilien.

Forskarna tog sedan blodprover på kycklingarna i båda grupperna. När de sedan analyserade proverna kunde de se att hos de stressade fåglarna hade molekyler bundit sig vid de röda blodkropparnas dna på ett annat sätt än hos kycklingarna som befann sig i en bättre miljö. Det tyder på epigenetiska förändringar. Epigenetik går ut på att faktorer i livsmiljön gör att vissa gener slås på eller stängs av.

Carlos Guerrero-Bosagna som forskar i miljötoxikologi vid Uppsala universitet och är en av dem som gjort studien, menar att dessa kunskaper kan vara användbara i dagens djurindustri.

– Det är tidigt, men resultaten från den här studien är ett steg på vägen mot att kunna identifiera specifika epigenetiska markörer som kan vittna om den stress som kommersiellt uppfödda djur utsätts för i sin livsmiljö. Det skulle vara mycket användbart att ha ett diagnostiskt verktyg för att spåra återkommande stress i uppfödda djur och det kan till exempel leda till en förbättrad hälsa och skydd för uppfödda djur, säger han.

Det är oklart om gener som förändras genom epigenetik sedan förs vidare till nästa generation, enligt en annan artikel från Karolinska institutet.