Det blir nej från riksdagen till att sätta en maxgräns för hur länge en misstänkt över 18 år får sitta häktad före åtal. Justitieutskottet är inte tillfreds med underlaget från regeringen.
– Vi tycker att det är viktigt att införa gränser, det finns en majoritet för att göra det. Men i dagsläget har vi inte det underlag som vi anser att vi behöver, säger Fredrik Lundh Sammeli, socialdemokrat och ordförande i riksdagens justitieutskott.
Däremot kommer en majoritet i utskottet att ställa sig bakom en skarp tidsgräns för hur länge unga brottsmisstänkta får vara häktade. Den föreslås vara tre månader, högst.
Johan Forssell, moderat och vice ordförande i utskottet, har hela tiden varit emot att skarpa tidsgränser. Polis och åklagare måste få ta den tid det tar att utreda brott utan att en misstänkt, genom att släppas, ska kunna försvåra utredningen.
M: Ingen gräns för unga
Forssell välkomnar det som regeringspartierna och deras samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna har enats om vad gäller vuxna.
– Jag ser det som en seger för rättsväsendets möjligheter att klara upp de svårutredda brotten, säger Forssell.
Det borde inte införas någon för yngre misstänkta heller, enligt Moderaterna.
– Vi kommer att rösta nej till tre månader som gräns för dem under 18 år, säger Forssell.
Åklagare: Bra
Emma Berge, fackordförande för Saco-S på Åklagarmyndigheten, är nöjd med att regeringen får nej av utskottet vad gäller vuxna.
– Det är bra att man inte går vidare med de sex månaderna, jag skulle helst inte vilja ha någon gräns alls, säger Emma Berge.
Hon framhåller att viktiga orsaker till långa häktningstider är att det tar tid att få utredningsprover analyserade, att assistans kan behövas från andra länder och liknande.
– Hela förslaget bygger på att åklagare har för många häktade under för lång tid, inför vi bara en tidsgräns kommer åklagarna att jobba snabbare. Då har man inte förstått vad vårt arbete går ut på, säger Emma Berge om regeringens ursprungliga förslag.
Nekar vuxengräns
I handling innebär majoritetens förslag, som Forsell alltså stöder, att utskottet kommer att säga nej till just på punkten om maxgräns på sex månader för vuxna. I övrigt väntas förslagen i regeringens proposition om effektivare häktning och mindre isolering ha nog med stöd.
Den politiska striden har kretsat mest runt tidsgränserna.Om synnerliga skäl finns kunde nio månader tillåtas, enligt propositionen.
Den hårdnande debatten om grov brottslighet fick justitieutskottets majoritet att föreslå att normalgränsen skulle sättas vid nio månader i stället för sex, för att inte försvåra möjligheterna att utreda brott.
Det sade dock Lagrådet nej till, rådet ansåg inte att argumenten räckte för nio månader utifrån det underlag som fanns. Ventilen för synnerligt svåra fall fanns ju att ta till även med en normalgräns på sex månader, menade Lagrådet.
Sverige kritiserat
Bakgrunden till propositionen är att Sverige i många år har fått kritik här hemma och internationellt för att misstänkta får tillbringa långa tider i häkte under brottsutredningar. Till kritikerna hör Europarådet och olika FN-organ.
Den som sitter häktad har skarpa restriktioner, inte minst vad gäller kontakt med omvärlden. Genom åren har regler ändrats för att förkorta häktningstiderna och 2015 tillsatte S-MP-regeringen en ny utredning. Det ledde till att inrikesminister Mikael Damberg (S) i våras lämnade in den proposition som riksdagen nu behandlar.
Fakta: Kortare häktningstider
Regeringen föreslog att en misstänkt får som utgångspunkt vara häktad i längst sex månader fram till dess att åtal har väckts.
Justitieutskottets majoritet ville, i samråd med regeringen, ändra till nio månader. Lagrådet svarade att utskottet inte kunnat visa att sex månader är för kort tid.
Majoriteten är nu överens om att säga nej till regeringens förslag om tidsgräns i häkte för vuxna.
Om den misstänkte inte har fyllt 18 år föreslås maxgränsen vara tre månader.
Tiderna får överskridas om det finns synnerliga skäl, till exempel när det misstänkta brottet är särskilt svårutrett för att det utgör en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet.
Källor: Regeringskansliet och riksdagen
