En ny studie visar att de nordiska ländernas totala utgifter för kulturell verksamhet har ökat de senaste åren. Island, Färöarna och Grönland investerar mest i kultur sett i till antal invånare. Men vilka kulturyttringar som prioriteras varierar mellan länderna.
För länderna i Norden går mellan 0,5 och en procent av ländernas BNP till kulturella verksamheter och satsningar. På Färöarna och i Norge ökade andelen BNP som gick till kultur mellan åren 2009 och 2017, medan det under samma period minskade i Sverige, på Island och på Grönland.
Kulturanslagen utgjorde 2018 en till två procent av statsbudgeten i de nordiska länderna, varav Island, Färeöarna och Grönland var de länder som hade den högsta kostnaden för kultur per invånare.
”Island, Grönland och Norge har högst utgifter för kulturell verksamhet per invånare, Islands utgifter var år 2017 i genomsnitt 651 euro och Grönlands och Norges 495 respektive 438 euro per invånare”, skriver Kulturanalys i Norden och Myndigheten för kulturanalys, som skrivit rapporten Kulturutgifter i Norden, i ett pressmeddelande.
Största procentuella andel av statsbudgeten utgjorde kulturutgifter på Island, Färöarna, Grönland och Åland. Kultursatsningarna varierar i storlek på statlig och lokal nivå mellan de nordiska länderna, enligt rapporten. Men de totala summorna som öronmärks för kultur har alltså ökat med tolv procent från 2009 till 2017, något som motsvarar en ökning med 34 euro per nordisk invånare.
Vad för kultur som prioriteras när de statliga medlen fördelas varierar. År 2018 budgeterades cirka 30 procent av Islands statliga medel avsedda för kultur till scenkonst och musik, något även Danmark och Norge prioriterade. På Färöarna var museum och arkiv de kulturyttringar som procentuellt fick mest pengar, medan språk och bibliotek fick mest statliga kulturpengar på Grönland.
Sverige, men också Finland, sticker ut gällande pengar avsedda för folkbildning. I Sverige går nära en halv procent av statsbudgeten till folkbildning, skriver Myndigheten för kulturanalys.
