Mellan en halv och en miljon av jordens arter hotas av utrotning. Det är fler än någonsin i mänsklighetens historia.

– Vilda djurpopulationer har minskat i individantal med cirka 60 procent sedan 1970. Det är extremt alarmerande, vi talar om en pågående sjätte massutrotning på planeten. Därför är dagens beslut viktigt, sa Pär Holmgren, miljöpartistisk EU-parlamentariker i ett uttalande i går.

EU-parlamentet antog då en resolution om att minst 30 procent av EU-ländernas territorium ska bli skyddade naturområden till 2030, och att unionen ska införa bindande mål om biologisk mångfald.

– Det viktigaste är att man tar ställning för biologisk mångfald på ett väldigt tydligt sätt på en hög politisk nivå, säger Torbjörn Ebenhard, zooekolog vid Centrum för biologisk mångfald till P1 morgon. 

I Sverige finns över 4000 rödlistade arter, men den nya resolutionen är inte ett särintresse för att skydda enskilda djur och växter, enligt Torbjörn Ebenhard:

– Biologisk mångfald handlar inte bara om en uppsättning rödlistade hotade arter, utan om alla organismer och olika naturtyper, om genetisk variation, och om att ekosystemfunktionerna ska fungera, så att de kan leverera de tjänster vi människor är beroende av – mat, bränsle, mediciner, kläder och allt vi behöver. 

Exakt vad ”skyddade områden” innebär varierar mellan olika EU-länder, och parlamentet efterlyser en gemensam standard för begreppet.

Centerns parlamentariker Fredrick Federley stödjer resolutionen, men ser en risk med att målet är satt i volym och inte kvalité, säger han till Ekot:

– Jag tror många medlemsstater nu kommer försöka hitta den billigaste och enklaste vägen ur det här, det vill säga köpa billig och biologiskt rätt ointressant mark och skydda den, istället för att skydda sådan mark som är särskilt skyddsvärd.

En resolution är inte bindande utan en viljeyttring från parlamentet, som i nästa steg ska enas med EU-kommissionen, inför ett FN-toppmöte i Kunming i Kina i höst, där en ny global strategi för biologisk mångfald ska antas.