Återanvänd gran i kruka

Allra grönast är den gran som inte fälls, utan får växa vidare från år till år. Har du trädgård kan du ta in en ­liten gran i kruka under julen, som sedan grävs ner och får växa vidare utomhus resten av året, alternativt i en kruka isolerad från kyla på balkongen.

För den som vill ha gran inne året om finns även särskilda rumsgranar, (Araucaria heterophylla), en ursprungligen tropisk ­variant som visserligen inte doftar jul, men den stör å andra sidan inte allergiker. Fråga i butik varifrån granen kommer och undvik långväga transporterade varianter. Det går bra att ta skott från rumsgranen, men bästa tiden för det är sommar.

Gallrad gran från lokal skog

Känner du en skogsägare kan det vara en grön idé att fråga om det finns någonstans där granar växer upp men ändå ska tas bort, till exempel i en vägkant eller ett kraftledningsområde. Att gallra gran ur en lövskog kan dessutom gynna biologisk mångfald. En ytterligare fördel med en lokal gran är att den inte orsakar större utsläpp under transporten. Trots att Sverige är ett granskogsland importerar vi ungefär 8 av 10 julgranar, från bland annat Norge och Danmark.

Miljömärkt köpegran

Bland köpegranar är den Krav-märkta granen det bästa alternativet, enligt Naturskyddsföreningen. Dessa ­odlas utan konstgödsel och bekämpningsmedel mot ogräs och insekter. För att granen ska klara sig länge – vänj den om möjligt långsamt vid värmen i förråd eller liknande. Såga ett nytt snitt och vattna direkt, så ökar du också chanserna att barren stannar kvar till utraskning.

Konventionella granar

Får du inte tag på en miljömärkt eller vildskördad gran är den vanliga rödgranen som regel bättre än kungsgranen och silvergranen, eftersom sistnämnda två överlag odlas med mer gödsel och bekämpningsmedel. Fråga varifrån granen kommer och välj om möjligt en närodlad variant, eftersom den har lägst klimatavtryck.

Återanvänd plastgran

Kan plastgranar som används år efter år vara ett mer miljövänligt alternativ än äkta granar som slängs bort efter kort tid? En italiensk studie har undersökt kinesiska plastgranar ur ett livscykelperspektiv, där även transport ingår, och har kommit fram till att den plastgran som används 16 år eller mer kan vara bättre för klimatet i jämförelse med årligen nedhuggna äkta granar, skriver ATL.

Äkta granars klimatbelastning ­beror bland annat på transport till och från försäljningsplatsen och hemmet, fossila bränslen som använts kring plantering, samt tillverkning av gödsel och bekämpningsmedel.
Men en ytterligare faktor att ta med i beräkningen är att materialet i plastgranar ofta innehåller både ftalater och flamskyddsmedel, kemikalier som misstänks vara cancerframkallande och hormonstörande vid tillverkning och förbränning.

Slänga granen

Valde du en äkta gran utan kruka – fundera på ifall du kan få användning av stam och avkapade grenar, till ­exempel till växtstöd för klätterväxter på balkong eller i trädgård. I annat fall, se till att granen hamnar rätt efter att den raskats ut. Det är inte säkert att du behöver ta ­bilen till en återvinningsstation, eftersom kommunen samlar upp granar på vissa håll. Behöver du köra – erbjud dig att ta med grannens gran. 

Med klimatet i åtanke är bästa slutdestinationen för en äkta gran en anläggning för biokolstillverkning, vilket bland annat finns i Stockholm. Som nedgrävd biokol binds den koldioxid granen tagit upp under sin livstid och stannar i marken i tusentals år. 

Inte största klimatboven

Det kan i sammanhanget vara värt att påminna om att julens största klimatbov knappast är granen. Enligt ovan nämnda studie ger en odlad gran upphov till 2 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e) – ungefär lika mycket som en genomsnittlig lunch. En kinesisk plastgran ger upphov till 11–29 kilo CO2e, beroende på kvaliteten. En bilresa från Stockholm till Åre släpper ut omkring 200 kilo CO2e.

Granens belysning förbrukar ofta mer energi än själva granens livscykel, enligt en amerikansk studie. Tänk på att gamla ljusslingor med glödlampor drar 16 gånger mer energi än slingor med led-lampor.