Den 26 miljoner kronor stora EU-finansierade kampanjen “Gilla gris”, är i full gång för andra året i rad. Kampanjen går ut på att övertala konsumenter mellan 18–29 år gamla att äta mer griskött. Den svenska branschorganisationen som står bakom initiativet, Svenskt kött, menar att syftet inte alls är att öka konsumtionen av grisar. Istället handlar det bara om att äta mer av grisen.

Som Syre tidigare uppmärksammat framgår det syftet inte alls på EU:s hemsida för kampanjen. Där tydliggörs att kampanjens syfte är att vända en trend av unga skandinavers krympande köttkonsumtion, där fläsk har minskat särskilt mycket. Det framgår till och med att man vill återetablera fläsk på tallriken som en norm.

Men det kanske går att höja efterfrågan på delar av grisen som aldrig äts, utan att höja efterfrågan på fläsk överlag? Ja det kanske går, men det är inte vad Gilla gris bidrar till. Med en snabb titt på deras hemsidas recept ser jag att de första sex recept jag stöter på grundar sig på fläskkotlett, fläskkarré, fläskfärs, fläsksida och fläskstek. Om poängen var att använda “bortglömda” delar av grisen så hade jag förväntat mig buljong av grisben, friterade grisöron eller blodpudding. Kotletter och karré är inte precis udda animalieprodukter.

Man vill alltså öka konsumtionen av fläskkött, även om nu Svenskt kött menar att det inte alls är så det ligger till. Men om man ser till Svenskt kötts långsiktiga intressen kan man urskilja ett annat syfte med kampanjen. Bortom diskussionen om just grisar står kampen om vad som är den lämpligaste synen på vinstdriven djurhållning. Är det en legitim, nödvändig sektor av samhället som ser efter djuren på ett varsamt sätt? Eller är det ett exploaterande, överflödigt och till och med destruktivt särintresse som livnär sig på att förvränga bilden av vad som sker med djuren?

Redan i kampanjens namn framkommer Svenskt kötts ambitioner att styra samtalet, för i vardagligt prat har jag sällan hört någon säga att de hemskt gärna vill äta gris. Begreppet fläsk existerar just för att vi enklare ska kunna glömma av att en levande varelse dog för vår skull. Att säga “gilla fläsk” hade gjort budskapet väldigt tydligt – tyck att fläsk smakar gott. “Gilla gris” däremot, antyder både att den kan smaka gott, men även att man bör bry sig om den. Köper du svenskt griskött, ja då är det bäst för grisen, vilket det för övrigt finns mycket som talar emot.

Vidare kan man fråga sig om det är en slump att just ungdomar är de som övervägande väljer bort animalieprodukter och att det är ungdomar kampanjen riktar sig mot? Svenskt kött må säga att det är bortkastade pengar att försöka vända vegetarianer och veganer, men det finns gott om ungdomar som är mitt uppe i att forma sin moraliska kompass. Kan man då övertyga dem att svenskt griskött är “hållbart”, bra för grisen och helt nödvändigt för svenska bönders överlevnad, ja då börjar många bygga en världssyn som blir betydligt svårare att förändra senare i livet. Det kan mycket väl öka livskraften i en döende industri och det skulle jag, ur Svenskt kötts perspektiv, inte kalla för bortkastade pengar.