Tack för insatsen alla vårdanställda – men nu måste vi titta framåt! EU-basen Ursula von der Leyen utlovar allt från skärpta klimatmål till kamp mot diskriminering i sitt första tal om läget i unionen.
Den tyska kommissionsordföranden talade i en dryg timme inför EU-parlamentets ledamöter i Bryssel. Agendan var både bred och lång och inleddes med ett tack till alla de vårdanställda som arbetat intensivt under den fortsatt pågående coronapandemin.
– Deras pliktkänsla är en ledstjärna för oss alla, sade von der Leyen.
Talet om läget i unionen fungerar som en sorts innehållsdeklaration om vad som är att vänta under det kommande året.
Allra närmast kommer kommissionens stora förslag till ny gemensam asyl- och migrationspolitik, som ska presenteras redan om en vecka. Än så länge ges dock inte särskilt många detaljer.
– Vi kommer att ha en human inställning. Vi har principer. Att rädda liv till havs är inget man kan välja bort, lovade von der Leyen, och fick applåder från ledamöterna.
Samtidigt betonade hon att det kommer att göras en tydlig skillnad mellan personer som har rätt att stanna och de som inte har det.
Vi ska se till att de som har rätt att stanna integreras och känner sig välkomna, sade kommissionsordföranden.
Skärpta klimatmål
En annan tung fråga är klimatet.
En skärpning utlovas av utsläppsmålen till år 2030 – från nuvarande 40 till ”minst 55” procent, jämfört med 1990 års nivåer.
– Medan allehanda aktiviteter frystes i världen under pandemin så blev själva världen hetare, sade von der Leyen i sitt tal.
– Jag förstår att det är för mycket för vissa och för lite för andra, men vår förhandsgranskning har visat att ekonomin och industrin kan och vill klara av det här, sade kommissionsordföranden.
"Upp till bevis"
De svenska kommentarerna efteråt ger henne både ris och ros.
– Det är ett starkt tal. Det är bra framtidsvisioner. Men det är också upp till bevis. Det är en sak att säga det i sitt tal, en annan att också leverera i aktiviteter och reformer för det gemensamma EU-samarbetet, säger EU-parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S) på en pressträff via webben.
– Talet innehöll väldigt mycket som representeras av den stora majoriteten i Europaparlamentet. Jag är positivt överraskad över att hon var relativt tydlig när det kom till detta med rättsstaten: att hon i praktiken sade att man inte ska kunna trycka fram ett godkännande av flerårsbudgeten utan en tydlig mekanism där det är stopp för korruption och missbruk av EU-medel, säger Tomas Tobé (M).
Minimilöner
Flera av de svenska ledamöterna är samtidigt kritiska mot att von der Leyen återigen flaggade för det förslag om minimilöner som väntas i oktober och som såväl fack som näringsliv är starkt skeptiska mot i Sverige.
– Vi kommer att lägga fram ett förslag för att stödja medlemsstaterna att etablera ett ramverk för minimilöner, sade hon.
Hennes ord var ändå inlindade och klart inriktade på att lindra den kritik som hörts från de nordiska länderna.
– Alla ska ha tillgång till minimilöner, antingen genom kollektivavtal eller genom lagstadgad minimilön. Personligen är jag en stor anhängare av kollektivavtal. Förslaget sak till fullo respektera nationella kompetenser och traditioner, lade von der Leyen till, med hälsning till bland annat den svenska regeringen.
Pik mot Trump
På den internationella sidan var von der Leyen tydlig i sin kritik mot styrena i Kina, Belarus, Ryssland och Turkiet.
– EU står på det belarusiska folkets sida. Folket i Belarus måste få välja fritt, fastslog hon bland annat.
Men även USA och dess president Donald Trump fick en rejäl pik från EU-basen.
– Vårt ledarskap handlar inte om att göra propaganda för oss själva. Det handlar inte om Europa först, säger hon, och utlovar ett fortsatt starkt samarbete med internationella organisationer som FN, dess hälsoorgan WHO och världshandelsorganisationen WTO – som alla kritiserats hårt av Donald Trump.
– Visst behövs förändringar, men inte genom att våra internationella organisationer raseras, säger kommissionsordföranden.
Brexit och HBTQ
När det gäller de tröga samtalen om handel och andra samarbeten efter brexit slog von der Leyen fast att det utträdesavtal som den brittiska regeringen nu vill kringgå med ett nytt lagförslag är till för att garantera fred och säkerhet på Nordirland.
– Vi kommer aldrig att backa på det. Det kan inte ändras ensidigt, sade von der Leyen och direktciterade en av premiärminister Boris Johnsons företrädare.
– Som Margaret Thatcher sade: Storbritannien bryter inte avtal, sade kommissionsordföranden, som mot slutet av sitt tal också manade till kamp mot rasism, antisemitism och diskriminering.
– Jag kommer inte att vila när det gäller att bygga en jämlik union, där man kan vara vem man vill och älska vem man vill utan rädsla för repressalier. Jag vill vara helt klar: Hbtq-fria zoner är omänskliga zoner och har ingen plats i vårt samhälle, fastslog hon i Bryssel.
Fakta: Ursula von der Leyen
Tyska Ursula von der Leyen godkändes som EU-kommissionens ordförande efter Jean-Claude Juncker den 16 juli 2019 och tillträdde formellt den 1 december.
Hon föddes i Bryssel 1958 där pappa Ernst Albrecht (1930-2014) hade tunga uppdrag inom den dåvarande EU-kommissionen på 1950- och 60-talen, innan han blev regional regeringschef i Niedersachsen 1976-90.
Liksom fadern har von der Leyen länge varit aktiv inom kristdemokratiska CDU. Hon blev familjeminister 2005, arbetsmarknadsminister 2009 och försvarsminister från 2013 under förbundskansler Angela Merkel.
Sedan 1986 är hon gift med medicinprofessorn Heiko van der Leyen. Paret har sju barn, födda mellan 1987 och 1999.