I onsdags eftermiddag begärde statsminister Stefan Löfven (S) stöd i riksdagens EU-nämnd inför veckans EU-toppmöte i Bryssel. Regeringens linje var att driva på för att skärpa EU:s klimatmål, så att utsläppen minskar med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

Men två timmar innan EU-nämndens möte startade fick riksdagsledamöterna ta del av den linje som klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) vill driva på nästa veckas miljöministermöte i Bryssel. Då är regeringens linje utsläppsminskningar på minst 60 procent, med sikte på 65 procent.

Svårt nå enighet

På fredagen fick Isabella Lövin stöd av en majoritet i EU-nämnden för den tuffare målsättningen.

”Jag röstar på Lövins linje. Men vad tycker regeringen?” skriver Jonas Sjöstedt på Twitter.

Moderaterna anser att Sverige ska hålla fast vid 55 procent. Av samma skäl som Stefan Löfven anförde i EU-nämnden i onsdags – att det kommer vara svårt nog att få med alla 27 EU-länderna på att höja målet från dagens 40 procent.

– Det är inte ansvarsfullt att när förhandlingarna närmar sig en uppgörelse komma med nya bud. Det sifferbingo som regeringen ägnar sig åt inför miljörådet riskerar att undergräva en uppgörelse i EU, säger M:s klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz.

Hon tycker att det är märkligt att regeringen begär mandat för två olika bud inom loppet av några timmar. Men Stefan Löfven håller inte med.

– Det finns inget motsägelsefullt i det. Vi säger som nation minst 60 och siktar dessutom på 65, säger Löfven under toppmötet i Bryssel.

– Vad det här handlar om nu är att vi måste ha ett enhälligt beslut i Europeiska rådet för att flytta fram positionerna. Kommissionen har föreslagit minst 55 – och i det ryms också 60 och 65.

Ambitiöst golv

Europeiska rådet, som toppmötena kallas, fattar beslut med enhällighet och ett enskilt land kan lägga in sitt veto. Men när frågan hamnar för lagstiftning på miljöministrarnas bord är det kvalificerad majoritet som gäller. Teoretiskt kan motsträviga länder då köras över.

Dessutom ska klimatlagen förhandlas och beslutas tillsammans med EU-parlamentet, som nyligen röstade för ett mål på 60 procent. Isabella Lövin hoppas att det kan innebära en ambitionshöjning.

– Det är viktigt att Europeiska rådet fattar beslut om ett ambitionsgolv som inte understiger minst minus 55 procent. Sannolikheten att man ska få enhällighet (för ett mål) som överstiger det är väldigt liten, säger Lövin.

– Det är viktigt att inte lägga sig för lågt, den absolut viktigaste saken är att det vi beslutar om är ett golv och inte ett tak.