År 2020 slutade vi flyga, men av fel skäl. Vad kan det få för betydelse för kampen mot flygets utsläpp framöver? Syre har pratat med Maja Rosén, aktivist och grundare av organisationen Vi håller oss på jorden, som nyligen dragit igång nätverket Flight free world.
Med vidunderlig utsikt över norska Lofoten under en semesterresa för tolv år sedan upplever Maja Rosén att det är något som skaver.
– Jag tittar på naturen men kan inte riktigt njuta. Det känns inte rimligt att bidra till att förstöra den här fantastiska världen, minns hon.
Trots att klimatfrågan har börjat bli en obekväm sanning på bred front när Maja Rosén bestämmer sig för att sluta flyga är beslutet inget hon talar högt om.
– Jag kände mig väldigt obekväm i sociala sammanhang. Det blir konstigt när nån berättar om en härlig semesterresa och man är den enda i sällskapet som tänker annorlunda.
Maja led av klimatångest och försökte göra allt rätt.
– Jag kunde cykla över halva stan för ekologiska ingredienser, i stället för att skriva en debattartikel. I dag känns det onödigt att jag slutade flyga utan att berätta för nån.
Först efter att hon fattat beslutet greppade hon hur stor påverkan flyget faktiskt har.
– En flygresa kan ta bort effekten av 15 till 20 års sopsortering!
Kampanja under coronakrisen?
Med insikten kom så småningom andra prioriteringar än att handla rätt på individnivå, och ändå må dåligt. Som ett nyårslöfte för tre år sedan bestämde sig Maja och en vän för att börja prata om flygande och klimatet. De lanserade ”Flygfritt 2019”, en kampanj för att få folk att lova att stanna på marken under ett år.
På ett möte med organisationen Klimatriksdagen värvade de namn som Heidi Andersson, världsmästare i armbrytning, och klimatforskaren Kevin Anderson. Fler och fler anmälde sig, och media började höra av sig.
Fritidsprojektet ”Vi håller oss på jorden” tog allt mer tid. Maja Rosén pausade studierna på läkarlinjen för att jobba på heltid med kampanjandet. Crowdfundade sig pengar att leva på. Projektet spreds till andra länder. Lanserades på nytt inför 2020. Året då planen stannade på marken – men av fel skäl.
– Först kändes det jättekonstigt att uppmana folk att inte flyga när de inte hade ett val att flyga längre. Jag var orolig för att folk skulle uppfatta det som att vi glädjer oss eller drar nytta av pandemin.
Kampanjen ”Flygfritt 2021”, som nyligen lanserades, kommer att se lite annorlunda ut, berättar Maja Rosén.
– Vi har ett större internationellt fokus. Tanken är att människor från hela världen kan anmäla sig nu. Pandemin har visat att vi kan sluta flyga om vi måste. Det är samma sak vi behöver göra för klimatet. Och det går, det har vi nu sett.
Flygskam "inkörsport"
Hon tror att människor kan vara mer mottagliga för tankarna nu, i och med att få har resor inplanerade.
– En intressant grej vi har lärt oss när vi har kampanjat är att bland de många svenskar inte flyger, men av andra skäl än klimatet, tvivlar ingen på flygets klimatpåverkan – medan den som flyger ifrågasätter. Så kanske är det lättare att göra ställningstagandet nu.
Samtidigt kan det bli så att människor vill ”ta igen” vad de missat under pandemin, tror Maja.
– Det är ju risken. Vi har en jätteuppgift framför oss. Ofta läser man att ”alla känner till klimatkrisen, men vi bryr oss inte”. Men min uppfattning är snarare att många inte alls har fattat allvaret. Många vet att djur och fattiga kommer drabbas, men tänker inte på vad som händer om hundratals miljoner människor hamnar på flykt.
Hur förändrar man då flygnormen? Ett fenomen som dragit medialjus, men som Maja Rosén inte tror är bästa metoden, är flygskam.
– Skam kan nog vara en inkörsport, men för mig handlar om att folk ska avstå för klimatet, och att se att andra gör det och inse att det man gör som individ spelar roll.
Du har valt att i första hand rikta dig till privatpersoner snarare än försöka påverka politiker. Varför?
– Från början berodde det nog på att det var det jag kände att jag hade möjlighet till. Jag är en vanlig person, vem skulle lyssna på mig? Men jag tror verkligen på att vi behöver få med oss opinionen för att förändra systemet. Att ändra normer gör politiska beslut möjliga.
Tänka om kring resande
Många uppskattar sitt resande mer sedan de slutade flyga, erfar Maja Rosén.
– Man blir mer kreativ när inte allt är möjligt längre. Reser man med tåg träffar man fler människor och ser mer av landet man besöker.
Flyg är ofta billigare än tåg. Hur ska man tänka om man inte har pengarna för en tågsemester?
– En tågsemester framstår som jättedyr för att flyget inte bär sina kostnader. Det är såklart jätteorättvist att rika kan fortsätta resa på ett klimatvänligt sätt. Vi behöver skapa ett mer rättvist samhälle, men det går inte att tänka att flyget ska vara ett medel för det.
I stället borde vi tänka om kring resande, tycker Maja Rosén.
– Vi försöker att inte lägga för stort fokus på att alla ska åka på tågsemester ut i Europa. Jag har själv inte råd med det. I en sån här kris är det inte rimligt att tänka sig att alla ska göra precis vad vi gjorde innan. Man kanske inte åker utomlands varje år, utan det blir ett äventyr man gör mer sällan.
Framtidsflyg?
Maja Rosén flyger inte, kör inte bil, är vegan, men har två barn. Hon brukar få kritik för det, ur ett klimatperspektiv, berättar hon. 2017 kom en studie från Lunds universitet fram till att det livsstilsval som har många gånger större påverkan på klimatet än att till exempel sluta flyga är att undvika att skaffa ett barn till.
– Vad studien egentligen säger är att om man skaffar barn med dagens livsstil kommer klimatpåverkan från dem och ens framtida generationer bli 58 ton koldioxid per år. Men forskarnas slutsats är ju inte att vi ska fortsätta leva som vi gör men helt sluta skaffa barn, utan de vill visa hur ohållbar vår livsstil är. Visst hade det varit mer klimatsmart att inte ha barn – samtidigt är barn en stark drivkraft att skapa en bättre värld.
Måste den världen verkligen vara flygfri? I dag sätter många sitt hopp till nya tekniska lösningar, som elflyg, vätgas och biobränsle, som Maja Rosén lämnar dörren på glänt inför.
– Skulle det dyka upp ett sätt att flyga utan utsläpp så absolut. Men det ligger långt fram i tiden. En del tänker att ”om det blir för illa så slutar vi”. Men det är lite som att ta ett sms-lån för att du kanske får löneförhöjning i framtiden. Alla våra tidigare resors koldioxid hettar fortfarande upp jorden. Jag hade jättegärna skapat en värld där vi kan flyga. Men då får vi se till att det finns en värld att resa till.
Hanna Westerlund
Fakta: Vi håller oss på jorden
Obunden ideell organisation startad av grannarna Maja Rosén och Lotta Hammar 2018, som utmanar människor att göra en klimatinsats genom ett gemensamt flygfritt år.
2020 bildades nätverket Flight free world, som i tillsammans med motsvarande organisationer i USA, Storbritannien, Slovenien och Australien försöker få människor från hela världen att sluta flyga.
Fyra fakta om flyget
1. Knappt en procent av världens befolkning står för mer än hälften av de totala koldioxidutsläppen från passagerarflyg.
2. I Sverige flyger vi mer än fem gånger så mycket som det globala genomsnittet.
3. Svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flyget står för för lika stora utsläpp som hela personbilstrafiken i Sverige.
4. Att flygbranschens siffror över flygets utsläpp är betydligt lägre än Naturvårdsverkets är för att förstnämnda baseras på bränsle tankat i Sverige, medan sistnämnda även räknar in den så kallade höghöjdseffekten, och utsläppen som svenska invånares resor utomlands orsakar.
Källa: Lunds universitet och Naturvårdsverket april 2020 (siffror gäller tiden före coronapandemin)