Det finska försöket med basinkomst är känt över hela världen. Men en ny rapport visar på fakta som inte har varit lika uppmärksammat tidigare. Och det behövs göras fler studier, anser rapportförfattarna. För även om de flesta experiment visar på liknande resultat, är inte alla studier om basinkomst eller medborgarlön tillräckligt bra designade.
Förslappning och ökad användning av droger. Det skulle bli effekten om alla fick basinkomst eller medborgarlön, alltså pengar regelbundet som det går att leva på, utan villkor om motprestation. Det anser vissa som är kritiska mot basinkomst.
Men de studier som gjorts bekräftar knappast denna tes. Istället visar de flesta försök runt om i världen att basinkomst leder till att deltagarna får bättre hälsa och tar egna initiativ som gör deras tillvaro mer dräglig, enligt forskningsrapporten Basinkomstens nya våg som ges ut av Institutet för framtidsstudier.
Trots att så många experiment tycks bekräfta samma sak – att basinkomst är bra för deltagarna – behövs fler studier, för alla har inte designats på ett optimalt sätt, anser rapportförfattarna.
Bättre hälsa i Finland
Försöket med basinkomst i Finland har fått mycket uppmärksamhet världen över. Deltagarna som fick basinkomst mådde bättre psykiskt och fysiskt, kände sig mer delaktiga och fick större förtroende för samhället jämfört med den grupp som inte fick basinkomst.
Basinkomsten ledde dock till att för få av dem som fick basinkomst kom ut i arbete, ansåg kritikerna och politikerna införde därför inte basinkomst permanent.
Men försöket pågick bara i två år och det är egentligen alldeles för kort tid för att avgöra om basinkomst skulle ha lett till ökad sysselsättning eller inte, eftersom deltagarna hade behövt mer tid att anpassa sig, skriver forskarna i Basinkomstens nya våg.
Sysselsättningen kanske inte så låg i Finland som påståtts
Dessutom belyser Basinkomstens nya våg att antalet personer som kom ut i arbete inte var så få som många kanske uppfattat. I varje fall inte om man tar hänsyn till hela experimentperioden.
– Det finns inget som tyder på att folk skulle ha arbetat mindre med basinkomst. Om något verkar man ha arbetat mer, säger Simon Birnbaum, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och en av författarna till rapporten.
I snitt arbetade basinkomstmottagarna sex dagar mer än kontrollgruppen under studiens andra år. “Personer som fick basinkomst tycktes alltså i genomsnitt haft lättare än kontrollgruppen att hitta jobb, en skillnad som var större för familjer med barn och personer med utländskt modersmål” står det i Basinkomstens nya våg.
En komplikation var dock att Finland mitt under experimentet genomförde åtstramningar när det gällde arbetslöshetsförmåner. Det innebär att det inte går att avgöra om ifall det var basinkomsten som ledde till att fler fick jobb eller om det var åtstramningarna som hade effekt på deras beteende.
Rapporten diskuterar även liknande experiment i Nederländerna, och de första resultaten därifrån ligger i linje med dem i Finland. Även där tycks folk som får en ovillkorad summa pengar inte jobba mindre jämfört med dem som endast får försörjningsstöd om de till exempel visar upp hur många jobb de söker, enligt Simon Birnbaum.
Två brister i det finska försöket
I det finska försöket var basinkomsten låg, ungefär 5 700 kronor. Det gjorde att få kunde överleva endast på basinkomst.
– Den allra största begränsningen var att så många som fick basinkomst också fortfarande fick vanlig arbetslöshetsersättning eller försörjningsstöd, och därmed inte var helt frikopplade från byråkratin, säger Simon Birnbaum.
Ytterligare ett problem med det finska försöket var att basinkomsten endast gavs utspritt till människor runt om i hela landet. Hade en sådan studie istället kombinerats med att ge basinkomsten till alla i till exempel en och samma stad, hade kanske andra effekter blivit synliga. Det har man sett i en studie från Manitoba i Kanada som genomfördes på 1970-talet, men där resultaten analyserats först nyligen.
– Där arbetade de något mindre, men lönenivåerna blev högre som ett resultat av att arbetstagarna kunde ställa krav på sina villkor, säger Simon Birnbaum.
Han tycker även det vore intressant att studera de sociala och kulturella effekterna som basinkomst kan leda till om det ges till alla i en och samma stad.
– Vad innebär det för relationerna om andra i ens omgivning också får det? Hur samordnas beteenden? Väljer de att skapa något tillsammans? Den typen av sociala och kulturella resultat går inte att få fram i experiment som är designade som i Finland, säger Simon Birnbaum.
I Basinkomstens andra våg tar de även upp att det skulle vara bra med studier som inte bara fokuserar på att få folk i arbete, utan också undersöker vad människor gör ifall de börjar jobba mindre. Kanske säger de upp sig från ett arbete som de mår dåligt av och får nu tid åt att vara mer med sina barn, ta hand om sin gamla mamma eller engagera sig ideellt i sitt lokalområde?
Fler studier om basinkomst behövs – men inte för politikernas skull
Det behövs alltså fler studier, konstaterar rapportförfattarna. Dels för att det finns brister i designen i vissa studier, dels för att det kan vara svårt att jämföra resultaten ur ett vetenskapligt perspektiv. En orsak är att studierna utförts i väldigt olika länder. Resultaten från en studie i Namibia, där det sociala skyddsnätet är i princip obefintligt, blir svårt att jämföra med studier i välfärdsstater som Finland eller Nederländerna, när ekonomierna och kulturerna skiljer sig åt radikalt.
Ibland fungerar studier mer som att man kyler av frågan politiskt.
Rapportförfattarna skulle också tycka att det vore intressant att genomföra en studie där alla – inte bara arbetslösa eller låginkomsttagare – fick basinkomst under flera års tid. Men de är samtidigt medvetna om att det i dag skulle bli svårt med ett sådant experiment i västvärlden, på grund av att få finansiärer skulle vara villiga att ta kostnaderna.
Samtidigt som de anser att fler studier behövs, menar de att mer forskning inte är en nödvändig förutsättning för att politiker ska ta steget och införa basinkomst i ett samhälle.
– I de flesta fall har man sjösatt stora välfärdsreformer utan att det har föregåtts av experiment eller pilotverksamhet, till exempel barnbidrag och allmänna pensioner, säger Simon Birnbaum.
Han lyfter fram att studier istället kan bli en möjlighet för politiker att lägga locket på frågan.
– Ibland fungerar studier mer som att man kyler av frågan. Då har politikerna inte bundit sig till något, men ändå visat att man har tagit frågan på allvar. Det är till exempel ganska tyst när det gäller basinkomst i Finland just nu, säger Simon Birnbaum.
Samtidigt anser han att forskningen om basinkomst och medborgarlön är viktig.
– Det är intressant att få kunskap om basinkomst verkligen har effekter på hälsa utan att påverka arbetsvilja eller samhällsdeltagande negativt. Att ha en bra vetenskaplig grund kan förstås också vara viktigt för basinkomstaktivister, för att ha argument mot dem som hävdar att basinkomst skulle ha negativa konsekvenser, säger Simon Birnbaum.
Den 26 november anordnar Institutet för framtidsstudier ett digitalt seminarium där alla tre rapportförfattarna till Basinkomstens nya våg deltar.
