Principen ”ett land, två system”, det som Storbritannien och Kina enades om för Hongkong vid överlämnandet 1997, togs från början fram av kommunistpartiet för att användas för Taiwan. Ön bröt sig loss från Kina 1949, när kommunisterna segrade i inbördeskriget, och fungerar sedan dess i praktiken som en självständig stat. Men enligt Peking är Taiwan en kinesisk provins, en utbrytarregion som ska återförenas med fastlandet.

– Hongkong skulle vara en förevisning för Taiwan av hur Peking kan tillåta en hög grad av självstyre inom sina gränser, säger Shelley Rigger, Taiwankännare och professor i statsvetenskap vid Davidson college i USA, till TT.

Men Taiwan har aldrig övertygats om Hongkonglösningen – vilket är en outsinlig källa till frustration för kommunistledningen, inte minst för president Xi Jinping.

Urgröpt system

När Peking nu går hårt åt Hongkong och genom den kritiserade nya säkerhetslagen gröper ur ”ett land, två system”, anser bedömare att man också omintetgör en eventuell förhandlingslösning med Taiwan.

Taiwanesernas stöd för en försoning med Fastlandskina var visserligen ”mycket litet” även innan, säger Steve Tsang, professor vid SOAS-universitetet i London.

– Men nu är stödet nog obefintligt, påpekar han.

Han får medhåll av Shelley Rigger.

– Nu ser Taiwan bevis för vad Kina är berett att göra med de territorier som de gör anspråk på.

"Våld oundvikligt"

I intervjuer har Joshua Wong, känd demokratiaktivist i Hongkong, länge sagt att Hongkong står först på tur, därefter Taiwan. Flera experter gör nu analysen att risken ökat för att Peking med våld ska gå framåt i Taiwanfrågan.

För Xi Jinping är Taiwan av högsta vikt, inte minst för att visa att Kina inte är ett land som viker ner sig eller kliver av ambitionerna att bli en världsmakt. 2017 gjorde Xi klart att Taiwans återförening med Kina ingår i hans stora plan – hans ”kinesiska dröm”. Nyligen varnade högt uppsatta medlemmar kommunistpartiet för att Kina kan komma att agera militärt om det inte finns andra sätt att stoppa ett självständigt Taiwan.

Parallellt har Peking ökat sin militära press på ön, genom övningar och intrång på taiwanesiskt luftrum.

– Peking kommer till slut att använda våld mot Taiwan. Jag ger det 10 till 15 år, säger Steve Tsang.

Han får medhåll av Harvardprofessorn Graham Allison. Han hävdade nyligen att det är en överhängande fara att Peking går in militärt i Taiwan, eftersom USA:s starka reaktioner på det som sker i Hongkong gjort Peking rasande.

"En helt annat liga"

För Taiwans framtid är USA avgörande. Dels i fråga om hur USA följer upp Hongkongbornas kringskurna friheter, men också hur Washington DC:s stöd för Taiwan utvecklas. Om USA inte tar i med hårdhandskarna mot det som skett i Hongkong kan Peking se det som ett kvitto på att landet inte heller kommer att agera tufft vid ett militärt ingrepp i Taiwan.

Men den amerikanska kongressen skulle av många anledningar agera om Kina gick in i Taiwan, säger både Steve Tsang och Shelley Rigger.

– Ett militärt angrepp är också i en helt annan liga än det man gjort i Hongkong, säger Rigger, som tror att kommunistledningen snarare kommer att avvakta.

– Det man gjort i Hongkong har stått Peking dyrt. Det tär på Kinas rykte.

Och Peking har ännu inte nått en position där dess ledare kan strunta i vad världen tycker, påpekar hon.

– De är förnuftigare än så. Och dessutom är Taiwan en helt annan utmaning, riskfylld och oförutsägbar.