I måndags beslutade företaget EDP att stänga kolkraftverket i Sines i Portugal redan i januari 2021 istället för 2023. Beslutet är en del av företagets strategi att fasa ut fossila bränslen, skriver företaget i ett uttalande. Men lika mycket handlar det om ekonomi.

”Förra året såg vi en oundviklig minskning av utsikterna för lönsamhet för kolkraftverk, med de stigande kostnaderna för koldioxidutsläpp och mer konkurrenskraftiga priser för naturgas,” förklarar Miguel Stilwell d’Andrade, tillförordnad vd för EDP, i uttalandet.

Även ett av företagets kolkraftverk i Asturien i Spanien kommer att stänga under 2021 och nu undersöker man möjligheterna att eventuellt sätta igång ett energilagringsprojekt på platsen.

”Beslutet att tidigarelägga stängning av kolkraftverk på den iberiska halvön är alltså en naturlig följd av denna energiomvandlingsprocess, i linje med europeiska kolneutrala mål och med den politiska viljan att föregripa dessa tidsfrister” fortsatte Miguel Stilwell d’Andrade.

Beslutet var uppskattat av miljöorganisationer.

”Portugal hade redan påskyndat sin utfasning av kol från 2030 till 2023. Det faktum att det flyttas fram ytterligare till 2021 visar hur snabbt ett land kan rensa upp sitt energisystem när det åtar sig att göra ren energi och klimatåtgärder,” sade Kathrin Gutmann, chef för Europe Beyond Coal-kampanjen  i ett pressmeddelande.

Beslutet följer en tydlig trend i Europa, där alltfler kolkraftverk stängs ner eller planeras att stänga. I april i år stängde Sveriges sista kolkraftverk Värtaverket ned, strax efter att även Österrike gjort detsamma. Belgien var första landet att bli kolfritt i 2016 och flera länder planerar att bli kolfria de närmaste åren: Frankrike (2022), Slovakien (2023), Portugal (2023), Storbritannien (2024), Irland (2025) och Italien (2025), enligt Europe Beyond Coal.

Nyligen meddelade även Japan att de planerar att stänga majoriteten av sina kolkraftverk innan 2030.

Men värre ser situationen ut i Afrika söder om Sahara. I en studie som publicerats i Nature Climate Change har Jan Steckel vid klimatforskningsinstitutet MCC i Berlin räknat på hur kol och olje-investeringar har lett till ökande utsläpp i regionen. Studien kom bland annat fram till att om de kolkraftverk som man planerat för blir av kommer det att innebära utsläpp på 100 miljoner ton koldioxid per år från 2025, något som inte alls är förenligt med målen i Parisavtalet.

– Vi är oroliga för att länderna i Afrika med sina kolkraftverk kommer ”låsa in sig” med kolet under flera årtionden framöver, säger Jan Steckel till Sveriges radio.

Blir planerna av så leder det antingen till missade klimatmål eller till att redan fattiga länder blir sittande med så kallade ”strandade tillgångar” om kolkraftverken tvingas stänga ner i förtid. Men det är inte säkert att alla planer blir av, förklarar Jan Steckel för Sveriges radio.

– Det redan industrialiserade landet Sydafrika är fast i ett kolberoende. Ekonomin är redan uppbyggd kring gruvorna och kolkraftverken men de mindre utvecklade länderna har fortfarande chans att välja en väg bort från kolet.

Förnybara energikällor kräver en hög investering direkt, vilket gör att de är mindre attraktiva i många utvecklingsländer. Kolkraftverk kan istället betalas av under en längre tid. Därför kan utländsk finansiering bli avgörande.

– De flesta utvecklingsländerna i södra Afrika har ännu inte fått smak för kolet, så det finns en chans att de hoppar över kol och går direkt på förnybart men bara om de får hjälp utifrån, med billiga lån, annars går det inte, säger Thapelo Mokhathi, vd för kolkraftbolaget Shumba Energy i Botswana till Sveriges radio.