Min favoritodlingstillsats har ett tag varit kokosfibrer. Det bruna, trådiga ytterhöljet på kokosnöten, en restprodukt som går att använda till en massa olika saker. Kokosfibrer är en avfallsprodukt, men hanteringen av fibrerna innebär vissa negativa miljöeffekter berättar Jerker Jansson som trots allt använder dem.
Orkidéer växer gärna i krossade kokosskal med fibrerna kvar. Svampodlare använder fibrerna både som substrat och skyddande lager när svampen ska sätta frukt. Men främst används det som en ersättning för torv i jordblandningar och för att helt ersätta andra material i hydroponisk odling.
Det finns två huvudsakliga typer, hela fibrer som är flera centimeter långa och någon millimeter tjocka och en där de större fibrerna tas bort för att få en torvliknande produkt. Båda går att använda till odling, lite beroende på vad man ska ha dem till.
Fibrerna håller vatten väldigt bra och bryts ner långsamt. Det innebär att de håller jorden stunsig och fin länge. Fibrerna är billiga och lätta att arbeta med. Torkade innehåller de mycket lite smittämnen och väger nästan ingenting. Den som odlarsaker som är känsliga för infektioner av olika slag kan blöta upp fibrerna med kokande vatten och få en nästan steril produkt.
Kokosfibrer är en restprodukt när man tar fram olika ätbara kokosprodukter. Skalet skiljs från nöten och rötas under ett halvår, tvättas och sköljs. Fibrerna skulle skapa enorma återvinninsproblem om de inte användes. På ställen där det inte finns torvmossar eller där torvtillväxten är för dålig för att kunna ses som hållbar är kokosfibrer en bra idé. Men de är ändå inte helt okej miljömässigt. Problemet är hur de produceras.
Ekologiskt tveksamt
Kokosskal och -fibrer innehåller salter, tanniner och andra ämnen som inte växter gillar. För att få bort ämnena tvättas fibrerna i vatten, det går åt minst 300 liter vatten för att tvätta en kubikmeter fibrer, vilket är ett problem på ställen där det finns dåligt med vatten. Man tillsätter också ämnen för att göra fibrerna neutrala kemiskt. Detta skapar ett avfallsproblem, massor med avloppsvatten som ställer till det i naturen om det inte tas om hand. De ställen där kokosnötter odlas har ofta problem både med vattenförsörjning och avloppshantering.
Dessutom lakas jorden där kokospalmerna växer ut. Fibrerna skulle kunna komposteras och användas lokalt, men skeppas till andra länder vilket gör att stora mängder näringsrik kompost hamnar någon annanstans. Resultatet är att man använder kemiska gödningsmedel som inte helt kan ersätta effekten av bra kompost.
Dåliga arbetsvillkor
Produktionen av fibrerna innebär stora påfrestningar på de som jobbar med den. Arbetsvillkoren är tuffa, man jobbar långa dagar, oftast sex dagar i veckan och fabrikerna är väldigt dammiga vilket kan leda till andningsproblem och allergier och hjärt- och kärlsjukdomar.
Många saker från i fattigare länder skapas under dåliga arbetsförhållanden, det är alltid en balansgång. Å ena sidan stödjer jag en industri som har många positiva effekter också och ser till att människor får jobb. Å andra sidan är hälso- och miljöproblem viktiga att ta hänsyn till när vi köper saker.
Med tiden kommer det säkert att komma kokosfiberprodukter som är okej ur alla synvinklar. För bara något decennium sedan var ekologiska och rättvisemärkta bananer en avvikelse, kostade mycket mer än andra bananer, men nu är det självklart att kunna köpa dem. Olika märkningar innebär inte alltid att allt är frid och fröjd. Många företag ser inte sina arbetares villkor som en del av sitt hållbarhetsarbete, men som konsument kan jag bara köpa det som finns på marknaden.
Användning
Om man nu bestämmer sig för att använda kokosfibrer, vilket jag gör i begränsad utsträckning, är det främst som jordförbättringsmedel. I synnerhet växter som gillar väldränerad jord trivs bra med en andel kokosfibrer i jorden. Jag kombinerar vanlig jord med små lecakulor och torkade, krossade bananskal till aloe som gärna torkar ut, men vill ha näringsrik jord.
Jag har testat att odla hydroponiskt i kokosfibrer, men det känns som ett mellanting mellan vanlig jord och ickeorganiska substrat som inte känns meningsfullt. Trots att fibrerna är motståndskraftiga och komposteras långsamt kan de mögla och börja jäsa eller angripas av bakterier beroende på vilken näringslösning man använder och då kan jag lika gärna använda en kombination av jord och hydroponi. Eller torv.
I Sverige är inte användandet av torv heller oproblematisk, men tillväxten av torv är fortfarande större än uttaget i Sverige och andra länder i vår del av världen. Mer om det nästa vecka. Nu ska jag så lite fröer och ta skott från physalis. En superenkel växt att odla. Skotten sätter rot snabbt i en torvbrikett eller liknande. När väl värmen är tillbaka trivs de på en solig balkong. Jag köpte fröer den här gången, men det går bra samla fröer från physalisbär från affären.
