Utsläppen av mikroplaster som delvis transporteras till Östersjön via dagvatten och avloppsvatten måste minska snarast om vi vill undvika oåterkalleliga miljöeffekter framöver. Det kan bland annat orsaka kromosomförändringar hos organismer, visar ny forskning.
Den nya studien, som genomfördes inom det Vinnova- och EU-finansierade projektet Bonus Micropoll, omfattande 190 sand- och sedimentprover från hela Östersjöregionen, inklusive den svenska östkusten och Öland. Totalt analyserades drygt 10 000 mikroplastbitar.
Analysen visade att avrinning av dagvatten och mer eller mindre renat avloppsvatten står för 62 procent av den årliga tillförseln av mikroplast till Östersjön, vilket motsvarar över 90 ton.
Stor miljöpåverkan längre fram
Dessa mikroplasters miljöpåverkan är än så länge är begränsad, men utsläppen är stora och nedbrytningen av all sorts plast sker extremt långsamt i naturen. Därför riskerar dagens utsläpp att få omfattande och irreversibla effekter på miljön längre fram, om de inte minskas snarast, enligt studien.
– För det första måste spridningen av mikroplaster i samhället minska, och för det andra måste vi se till att så lite som möjligt når vattenmiljön, säger Mikael Olshammar, projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Beteendeförändringar och kromosomskador
Inom projektet studerade man också vilka ekotoxikologiska effekter mikroplast har på olika organismer. Resultatet visade att det kunde orsaka beteendeförändringar hos bland annat musslor och lungmaskar samt kromosomskador hos havsöringslarver.
Dessa observationer gjordes inte i de koncentrationer av mikroplast som finns i Östersjön i dag, men som kan komma att uppnås längre fram då mikroplasten bryts ned så långsamt.
Resultaten av analyserna som genomfördes inom studien har lagrats i en publik databas över marin mikroplast.
