Ledande debattör, hyllad opinionsbildare och respekterad utbildningschef å ena sidan. Anonymt nättroll som sprider hat å andra sidan.

När Hamid Zafar, känd som rektor Hamid, avslöjades med att ha skrivit nedsättande om judar och homosexuella under pseudonym på nätet slog det ner som en bomb. Även tidigare avslöjanden om politiker som spridit hat och rasism på nätet via anonyma konton har fått stor uppmärksamhet.

Men vad är det egentligen som driver människor till att sprida hat på internet?

Anonymitet nyckeln

Enligt Nazar Akrami, lektor i psykologi vid Uppsala universitet som tidigare har forskat om hat på nätet, ligger förklaringen i att de normer som gäller i verkligheten inte gör det på internet.

– I verkligheten så vet vi var gränserna går, och vi vet att det kostar oss om vi går över dem. Men på internet så finns det andra regler, eller snarare en brist på regler, säger han.

– Nätet erbjuder en möjlighet att visa sitt rätta jag utan att begränsas av sociala normer.

Och för att kunna göra det är anonymiteten nyckeln, säger han. Att internet erbjuder en möjlighet att vara anonym innebär också en möjlighet att slippa konsekvenser i verkliga livet.

– Anonymiteten banar väg för att strunta i de sociala normer som gör ett samhälle hyggligt att leva i. Skulle vi bete oss i verkligheten så som man gör på nätet så skulle jag kunna gå fram till vem som helst och säga vad som helst, säger Nazar Akrami.

Internet bara en kanal

Samtidigt, betonar han, är det inte internet i sig som frambringar hatet. Det är snarare en kanal för det.

– De som hatar och hotar på nätet är egentligen människor som skulle göra så i verkligheten också om de fick. Men när det finns starka normer som gör att de inte kan så hittar de andra kanaler, som internet.

En annan faktor som spelar in är möjligheten att söka sig till specifika forum på internet. I fallet med Hamid Zafar hade han dels delat hatiska inlägg på öppna plattformar som Twitter, men även på den högerextrema, numera nedlagda, sajten Nationell.nu.

I ett sådant forum är normerna ofta ännu mer tillåtande för att sprida hatiskt innehåll, och olika användare riskerar snarare att trissa upp varandra. Nazar Akrami beskriver det som att ”kliva in i en tunnelbanevagn där alla håller med dig om allt”.

– I verkligheten finns det poliser, väktare och andra människor som ser vad du gör. På nätet är de som ser dig ofta likasinnade.

Samtidigt finns det många fördelar med möjligheten till anonymitet.

– Det behöver inte vara fel med anonymitet i sig, men det är fel att missbruka det för mobbning eller liknande, säger Nazar Akrami.