På leksaksbiblioteket i Göteborg kan barn upp till sju år låna leksaker, spel, pussel med mera. Syftet har varit att främja hållbar konsumtion men en ny studie visar att verksamheten också har mycket stor potential att påverka konsumtionsmönster som barnen tar med sig in i vuxenlivet.
Lånade leksaker minskar utsläppen och en enkät gjord av Leksaksbiblioteket visar också på att nyköpen bland användarna minskar. Men det viktigaste resultatet av den nya studien från forskningsinstitutet Rise är vikten av indirekta effekter, som normförskjutning och beteendeändringar.
Varje enskilt barn äger hundratals leksaker enligt tidigare studier och det är lätt att få ett barn att älska konsumtion eftersom hjärnans belöningssystem ser ut som det gör. Forskningsinstitutet Rise menar att leksaksbiblioteket motarbetar den inlärningen genom repeterande vistelser i en miljö där barnet upplever delande som något ”alla gör”. Genom att nå barnen i biblioteksmiljön kan också hela familjen påverkas.
– Barn som lär sig om miljöhänsyn kan även påverka föräldrarnas inställning och därmed främja ett miljömedvetet beteende i familjen. Normförskjutning och beteendeändring kan få stora miljökonsekvenser i vuxenlivet, säger Frida Royne, en av författarna till studien i ett pressmeddelande.
Enligt data från Chalmers konsumeras 1 080 ton leksaker per år i Göteborgsområdet.
– Det finns med andra ord en stor potential i vår verksamhet. Att dagens konsumtion är så pass ohållbar var min största drivkraft till att starta Leksaksbiblioteket, säger Anna Zajc, grundare till Leksaksbiblioteket i ett pressmeddelande.
Fler positiva effekter av Leksaksbiblioteket som lyfts i studien är att det skapar ett levande gatuplan och en social mötesplats samt ger familjer utan ekonomiska medel tillgång till leksaker som dessutom är giftfria.
