Artificiell intelligens kan hjälpa oss att uppnå 80 procent av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Men missbruk av tekniken hotar redan i dag mänskliga rättigheter. De slutsatserna drar en rad forskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature communications.
En rad internationella experter inom artificiell intelligens (AI) har för första gången gjort en samlad bedömning av hur tekniken skulle kunna påverka FN:s 17 mål för hållbar utveckling i både positiv och negativ riktning. Deras resultat är att AI har positiv inverkan på 79 procent av delmålen och negativ påverkan på 35 procent av dem.
Störst positiv effekt för att nå målen tror forskarna att AI kommer att ha när det gäller fattigdomsbekämpning (mål 1), prisvärd, ren energi (mål 7) och hållbara städer (mål 11).
– I synnerhet kommer AI att kunna hjälpa oss att bygga mer noggrann och robust teknik för att mäta luftföroreningar i städer, något som orsakar 500 000 dödsfall varje år bara i Europa, säger KTH-forskaren Ricardo Vinuesa i ett pressmeddelande.
När det kommer till fattigdomsbekämpning finns en rad användningsområden för tekniken, fortsätter han:
– Till exempel kan satellitdata kombineras med maskininlärning för att spåra olika områden där fattigdom råder, så att internationella samarbetsinsatser kan göras. AI-teknik kan också användas för att stärka beredskapen vid torka och översvämningar så att resurser kan sättas in vid naturkatastrofer och de mest utsatta människorna kan skyddas.
Vad gäller negativ påverkan finns vissa risker när det gäller att främja livslångt lärande för alla (mål 4).
– Ett exempel är när algoritmer visar innehåll för användare, exempelvis på sociala medier, som stöttar användarnas egna förutfattade meningar. Detta kan leda till en oönskad polarisering och påverka människors sociala sammanhang. Dessutom finns det en underliggande risk för fördomsfullhet med att låta AI utvärdera och förutspå mänskligt beteende, säger KTH-forskaren Francesco Fuso-Nerini.
Därtill påpekar forskarna i rapporten att en nackdel med AI-utvecklingen i dag är att tekniken ofta syftar till att lösa problem i samma länder där den utvecklas. De skriver: ”Om AI-teknologin och big data används i regioner där etisk granskning, transparens och demokratisk kontroll saknas, kan tekniken i stället användas för att möjliggöra nationalism, hat mot minoriteter och att snedvinkla valresultat”.
Ett exempel på faran med tekniken är att AI i Kina idag används för att poängsätta medborgare, och därigenom kontrollera deras beteende. Forskarna skriver: ”Den sortens poängsättning är ett tydligt exempel på hur missbruk av AI kan hota mänskliga rättigheter”.
Läs artikeln i Nature communications här.
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling
Globala målen antogs av världens ledare 2015. Målen ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling och vara uppnådda till år 2030 i världens alla länder.
De tre dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna, var en viktig utgångspunkt i framtagandet av de globala målen.
De 17 målen är indelade i 169 delmål och medel med tillhörande indikatorer. Indikatorerna är mätbara, vilket innebär att vi kan följa upp och utvärdera arbetet med målen.
Ansvaret för att genomföra målen vilar på varje medlemslands regering, men FN kan bidra med stöd i genomförandet. Agenda 2030 är inte juridiskt bindande, utan en deklaration och ett frivilligt åtagande. I Sverige är civilministern ansvarigt statsråd för det nationella genomförandet av de globala målen och ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat ansvarigt statsråd för att bidra till Sveriges internationella arbete för genomförandet.
Under sommaren lanserades rapporten SDG Progress Report 2019 som granskar framstegen inom Globala målen och genomförandet av Agenda 2030. Ta del av rapporten (på engelska) här.
Källa: fn.se och globalamalen.se
