Sveriges utsläpp av växthusgaser minskar för långsamt. I den här takten nås inte klimatmålet, konstaterar Naturvårdsverket i en ny rapport.
Riksdagen antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk med ett nytt långsiktigt nationellt klimatmål: Senast 2045 ska svenska nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären upphöra.
I fjol släppte Sverige ut 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En minskning med 2,4 procent jämfört med 2018, enligt Naturvårdsverket som ansvarar för uppföljningen av klimatmålet.
– Det är en större minskning än i fjol, men fortfarande alldeles för långsamt om det fortsätter i den här takten, säger Anna-Karin Nyström, enhetschef på myndighetens klimatmålsenhet, till TT.
För att nå nettonollutsläpp till 2045 krävs en genomsnittlig minskning med 6–10 procent.
Hoppfulla ambitioner
I mars kommer Naturvårdsverket med ett nytt scenario, som bygger på beslutade styrmedel för klimatet.
– Enligt vårt senaste scenario når vi bara halvvägs till klimatmålet, säger Anna-Karin Nyström.
Så det är inte realistiskt att tro att Sverige kommer att nå sitt klimatmål?
– Utifrån de hittills beslutade åtgärderna gör vi inte det. Men med alla de ambitioner man ser runt om i samhället blir bilden betydligt mer hoppfull.
Anna-Karin Nyström pekar på att näringslivet inriktar sig på fossilfri konkurrenskraft framåt och en grön återhämtning, och ger exempel på positiv utveckling:
* Planer på att producera mer biobränslen i Sverige.
* Preem ändrade ansökan om att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil och i stället satsa på förnybart drivmedel.
Pandemins följder
Inte minst hoppas hon på planerna på att producera fossilfritt stål i projektet Hybrit som SSAB, Vattenfall och LKAB står bakom med stöd av Energimyndigheten.
– Får de till det är det ju tio procent av Sveriges utsläpp. Det tar många år innan det sker, men när det väl gör det får det en jätteeffekt.
Med sådana tröskeleffekter i åtanke är det inte att förvänta sig att de årliga svenska utsläppsminskningarna följer en jämn kurva fram till 2045.
– Riksdagen har beslutat om målet men inte hur stora minskningarna ska vara varje år, påpekar Anna-Karin Nyström.
För 2020 bedöms Sverige klara den målsatta utsläppsbanan. Detta tack vare pandemins effekter som förväntas minska årets utsläpp. Naturvårdsverket har ännu inga egna beräkningar för 2020, utan hänvisar till omvärldens uppskattningar.
– Utsläppen kommer att minska rejält i Sverige och internationellt, sammanfattar Anna-Karin Nyström.
– Men forskningen säger också att det är väldigt bråttom, att väldigt mycket måste ske de närmsta åren eller decenniet, och det är ju oroväckande.
Fakta: Sveriges klimatomställning
I en fördjupad analys av den svenska klimatomställningen för utsläpp och nettoupptag av växthusgaser konstaterar Naturvårdsverket att de så kallade territoriella utsläppen 2019 minskade med 2,4 procent till 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Av denna totalmängd kom 31,7 miljoner ton från ”den icke-handlande sektorn”, en marginell minskning med 0,4 procent. Inrikes transporter står för cirka hälften av sektorns utsläpp.
Resterande 19,2 miljoner ton räknas till EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). Utsläpp från ”den handlande sektorn” – större industrier, energibolag och inrikes flyg – minskade med 5,6 procent.
Enligt Europeiska miljöbyråns (EEA) senaste utvärdering föll utsläppen inom ETS med 9,1 procent under 2019, den största minskningen på ett årtionde.
Källa: Naturvårdsverket, Europeiska miljöbyrån (EEA)
