– Vår bostad är lite kall i skarven mellan höst och vinter, innan termostaten kalibrerat sig. Då är en mysig brasa perfekt, säger digitala kreatören och fotografen Emma Johansson.

Den som har turen att ha en kakelugn i bostaden kan skatta sig lycklig. Denna finurliga eldstad är inte bara en utmärkt värmekälla och räddare i nöden ifall strömmen skulle gå. Den är också en vacker prydnad som blir en naturlig medelpunkt.

– Vi föll för vårt hem mycket tack vare de tre kakelugnarna, säger Emma Johansson, som är en mångsysslare inom inredning.

Hon både fotograferar, skriver, bloggar på Lovelylife och ger ut böcker, nu senast ”Livsjournalen – kalendern för livsplanering” på eget förlag.

– För mig står kakelugnarna för något ursprungligt och tryggt. Min sambo älskar dessutom att elda, så vi hamnar ofta framför brasan. Det är väldigt vilsamt, säger hon.

Sätter tonen

Hemma hos Emma och hennes familj finns den allra pampigaste kakelugnen i anslutning till köket. Den andra står i parets sovrum och den tredje på övervåningen. Alla är fullt fungerande.

Bostaden var ursprungligen en affär med tillhörande bostadsdel och ligger i Älvsjö söder om Stockholm.

– Nu är hela huset renoverat och omgjort till bostadsrätter. Förmodligen är kakelugnarna från åren 1919–1920 när huset byggdes, säger Emma.

Hemmet har en mjuk färgskala som går åt det pastellfärgade hållet. Möbler och prydnadssaker bildar av en skön och personlig blandning och det märks att det bor någon med både intresse och känsla för inredning här. Att låta kakelugnen vara i centrum av rummet är helt givet för Emma.

– Det säger sig självt att den får sätta tonen. Personligen får jag panik över hem där tv:n bestämmer resten av möbleringen. En spis däremot är något helt annat – den går ju heller inte att flytta på.

Fabrikerna borta

På 1700-talet och ända fram tills elektriciteten slog igenom i slutet av 1800-talet var kakelugnen det som värmde upp de flesta svenska bostäder. Tack vare sin uppbyggnad med ett femkanalsystem, kan den lagra värme under lång tid. Även efter att själva elden har slocknat. I början av 1800-talet fanns det 185 kakelugnsfabriker i Sverige, enligt Svensk Byggnadsvård.I dag finns ett fåtal. Däremot finns enskilda kakelugnsmakare. En av dem är konstnären och keramikern Annika Svensson, verksam i Göteborg.

Jag har vuxit upp med kakelugn och vi har en där vi bor nu. Redan under min konstutbildning drogs jag till själva hantverket, säger hon.

Hon bestämde sig för att tillverka en kakelugn som examensprojekt. Det blev startpunkten för en över 20 år lång karriär, även om hon inte bara tillverkar kakelugnar.

– Jag gör annan keramik och konstnärliga utsmyckningar också. Jag har alltid gillat att lägga pussel och att jobba med saker i lite större skala. De två förenas i kakelugnsbyggandet, säger Annika.

Ett hantverk

Att tillverka en kakelugn från grunden är både dyrt och tidskrävande. Annikas senaste projekt, två kakelugnar till ett och samma hus, har tagit nästan nio månader att färdigställa.

– Då har jag ändå jobbat ovanligt snabbt och tagit in anställda som har hjälpt till, säger hon.

Det händer att hon lagar redan befintliga kakelugnar, men i huvudsak anlitas hon för att skapa helt unika objekt. Kunderna har ofta har ett intresse för konst.

– En kakelugn är en skulptur med funktion.

Hennes kakelugnar liknar inget annat. Dessutom är de konstfulla dekorationerna på själva kaklet uppseendeväckande. Gröna slingrande rankor klättrar upp längs kroppen på en av dem.

– Det finns olika sätt att tillverka kakelugnarna. Antingen handtrycker eller gjuter jag lerkaklen i egentillverkade gipsformar. Eller så bygger jag upp ugnen på fri hand till en hel självbärande form, säger Annika.

Fylla i fogar

Det finns för- och nackdelar med båda teknikerna. Det är tryggare att tillverka kaklen styckvis i gipsformar, men det ligger mycket arbete bakom varje form. Att bygga direkt i lera innebär friare former och tidsvinst från gipsarbetet. Å andra sidan är det svårare att återskapa enstaka delar om det skulle behövas.

Har man en gammal kakelugn kan man behöva fylla i fogarna, som blir slitna med åren.

– Och kanske putsa luckorna. Annars står de pall för det mesta. Ett hem med en kakelugn blir tydligt på något vis. Då klarar man sig alltid, säger Annika Svensson.

Rättelse: I en tidigare version stod det att alla Sveriges kakelugnsfabriker är nedlagda. Detta är nu korrigerat: Det finns ett fåtal kvar.