Regeringen presenterade på onsdagen inriktningen på det civila försvaret fram till 2025.

Målet är att tillsammans med det militära försvaret kunna hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och i Sveriges närområde under minst tre månader. Det innebär att kunna klara inte bara allvarliga störningar i samhället, utan även krig under en del av den tiden.

Det kommer dock att ta tid innan Sverige nått den motståndskraften. I början av 2000-talet upphörde det mesta av planeringen för höjd beredskap och krig. Planeringen återupptogs först i och med riksdagens försvarsbeslut 2015.

– Att avveckla det civila försvaret tog flera försvarsbeslutsperioder och det är inte möjligt att bygga upp den igen under en period, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Steg tas

Den period som riksdagen senare i höst ska fatta beslut om sträcker sig fram till 2025. Enligt Damberg kommer dock avsevärda steg mot målet tas under de åren.

– Vi gör en kraftig satsning på det civila försvaret som kommer att öka förmågan hos väldigt många myndigheter och andra samhällsaktörer, säger han.

Regeringen har i budgeten avsatt medel från 2021 som successivt höjs de efterföljande åren. År 2025 uppgår pengarna på det civila försvaret till 4,2 miljarder per år. Både inriktningen och finansieringen ligger i linje med vad riksdagspartierna enades om i försvarsberedningen 2017.

Under de kommande åren vill regeringen bland annat prioritera att öka vårdkapaciteten vid krig och kris. Ambitionen är att antalet vårdplatser ska kunna fördubblas i en kris.

– Förmåga att ställa om snabbt är helt avgörande, säger finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP).

Från år 2025 satsas en miljard årligen för att snabbt kunna öka vårdens kapacitet vid behov. De pengarna behövs bland annat för att öva personal och för lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

"Ha kontanter redo"

Från 2025 kommer en halv miljard att läggas på att säkra tillgång på livsmedel och dricksvatten. För att säkra transportvägar avsätts från och med 2025 400 miljoner.
Trafikverket får i uppdrag att se vad som bör göras på det området.

Även energiförsörjningen behöver bli mer robust och it-system ett bättre skalskydd.

De finansiella betalningssystemen måste fungera i en kris och det kan bli aktuellt med ny lagstiftning för att banker och andra finansiella aktörer ska göra tillräckliga förberedelser. Även hushållen har en roll.

– Det är en god uppmaning till hushållen att se till att ha lite kontanter redo, säger Bolund.

Ett annat område som behöver stärkas är skyddet för civilbefolkningen i krig. Regeringen ska nu tillsätta en utredning som ska se över behovet av skyddsrum, utrymningsplaner, inkvartering samt behov av en stödorganisation vid höjd beredskap.

Vem har ansvar?

Det finns idag 65 000 skyddsrum för 7 miljoner personer i Sverige.

– Sverige har tillsammans med Finland, Norge och Schweiz ett unikt bestånd av skyddsrum, säger Damberg.

– Men det finns ett behov av att se över om skyddet är anpassat till dagens förhållanden.

Ansvaret för det civila försvaret ligger på många olika aktörer, som myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer. Därför är det viktigt att hitta fungerande ansvars- och ledningsstrukturer.

– Det låter lite tråkigt, men ytterst är det det som avgör hur vi kan hantera en kris, säger Damberg.

Till exempel framkom brister när det gäller lagerhållning av vårdmaterial under coronakrisen i våras.

– När det gäller krig eller höjd beredskap måste staten ha ett extra stort ansvar för att vissa saker faktiskt finns när det behövs, säger Damberg.

Idag finns ingen motsvarighet till det militära försvarets ÖB. Hur lednings- och ansvarsförhållandena bör se ut för det civila försvaret utreds för närvarande.

Exempel på åtgärder de närmaste åren för starkare civilt försvar är ett nationellt cybersäkerhetscentrum som ska inrättas i år och en myndighet för psykologiskt försvar som ska vara inrättad 2022.