Som någon som både har sett Wonder woman ett otal gånger och är besatt av antik historia blev jag förstås överförtjust över nyheten att regissören Patty Jenkins och skådespelerskan Gal Gadot återförenats för att göra film om Kleopatra. Äntligen kan vi kanske se fram emot en skildring av denna fantastiskt intressanta kvinnliga farao som fokuserar på henne snarare än på de män hon hade omkring sig!

Givetvis gladde jag mig dock för snabbt, och snart drog internetraseriet igång, denna gång över att Gadot, som är från Israel, fått rollen som Kleopatra. Varför får inte en svart kvinna spela denna svarta drottning, frågade vissa, medan andra hävdade att Kleopatra tvärtom borde spelas av en arabisk skådespelerska. Jenkins och Gadot anklagas för ”vittvättning” av historien, ett uttryck som syftar på att historiska gestalter och skeenden som inte egentligen var eller berörde vita människor ändå tolkas som vita och västerländska.

Givetvis förekommer sådan vittvätt av det antika arvet. Inte bara skulle åtskilliga av de historiska personer från Grekland, Makedonien och Nordafrika som lyfts fram som grundarna av både västerländsk kultur och demokrati i många läger ses som alltför svartmuskiga för att kvala in som helt vita. Enligt det romerska nationaleposet Aeniderna grundades exempelvis Rom av Aeneas från Troja, i nuvarande Turkiet. Den antika kulturen har också djupa historiska rötter både längre tillbaka och längre söder- och österut.

Ändå finns en stark tradition av att se på det antika som just västerländskt, europeiskt, ja till och med vitt eller ariskt. Grekiska gudar och gudinnor avbildas blonda och de historiska demokratiska idealen påstås kontrastera mot barbariet utanför västerlandet (trots att det historiskt förstås var vi i Nordeuropa som var barbarerna).

Det är dock något helt annat än kritiken mot Gadot. Till att börja med var Kleopatra varken svart eller av arabisk härkomst, hon tillhörde den ptolemaiska faraosläkten vars anfader var en grekisk makedonisk general som stod Alexander den store nära. Vi vet inte helt vem Kleopatras mamma var men sannolikt var hon också åtminstone delvis grekisk. Att döma av de avbildningar som finns så är Gal Gadot snyggare än Kleopatra, men så brukar det funka i Hollywood, och det finns inga skäl att se Gadots etnicitet som en rimlig invändning i sak.

Det finns mycket att vara kritisk mot i filmindustrins behandling av alla utom vita män, det gäller sexismen, utraderingen av äldre kvinnor, de få och stereotypa rollerna för svarta och andra minoriteter. Stora förändringar har skett på senare tid, något Wonder woman är ett exempel på, men maktstrukturerna lever kvar. Att hänga upp den kritiken på att en skådespelerska från Mellanöstern ska spela en historisk ledare från en annan del av Mellanöstern är dock inte bara okunnigt, det är så dumt att man får ont i huvudet.