2019 var det torraste och varmaste året sedan man börjat mätningarna i landet – med en medeltemperatur som var 1,52 grader högre än genomsnittet. Och i höstas började de första bränderna redan i september, flera månader innan den australiska vintern.

Temperaturerna i det värst drabbade området har ofta närmat sig 50 grader, luftfuktigheten är låg, och vindarna har varit hårda. Ett 20-tal människor har omkommit i bränderna som har utplånat över 6,3 miljoner hektar mark. Tusentals har blivit hemlösa och djurlivet har drabbats hårt.

Stort antal frivilliga brandmän

Tre av de som omkommit har varit frivilliga brandmän. I den australiska delstaten New South Wales är över 70 000 män och kvinnor utbildade för att hjälpa till vid bränder. En av dem är författaren Diana Plater som vuxit upp i regionen och är van vid de årliga skogsbränderna. Hon är chockerad över vidden av katastrofen i år.

– Det är utmattande att bekämpa bränderna men kamratskapet håller oss igång. Det är viktigt att vara fysiskt och psykiskt stark och det lär man sig som brandman, säger hon.

Forskare och miljöaktivister har varnat för att den globala uppvärmningen kommer att öka intensiteten på skogsbränder och översvämningar och har försökt förmå australiska politiker och näringsliv att göra mer för att minska utsläppen av växthusgaser.

2019 tyckte 61 procent att ”global uppvärmning är ett allvarligt och akut problem”, enligt en opinionsundersökning från Lowy Institute. Samma andel menade att landet bör vidta åtgärder för att minska uppvärmningen, även om det medför stora kostnader. Detta är en 25 procents ökning jämfört med 2012, uppger Lowy Institute.

Australien har satt ett mål på att minska utsläppen med 26 procent till 2030, från 2005-års nivåer. Men vid FN:s klimatkonferens i Madrid i december krävde landets förhandlare att få använda gamla utsläppsrättigheter – ett sätt att räkna in perioder där Australien tidigare har släppt ut mindre än de hade rätt till – och detta har mött skarp kritik från bland annat Climate Council, en oberoende australisk tankesmedja om klimatförändringar.

Australien är ett av de länder i världen med störst utsläpp per capita. Landet bidrar till cirka 1,3 procent av de globala utsläppen av växthusgaser trots att landet har en relativt liten befolkning på 25 miljoner. Australien är världens största exportör av metallurgiskt kol, och världens näst största av termiskt kol.

– Vi behöver ledarskap i den globala klimatkrisen som bör inledas med att vi slutar med kolgruvor och oljeutvinning och övergår till förnybar energi. Detta är det soliga landet och vi har fantastisk solenergiteknik. Vi skulle kunna bli världsledande både vad gäller teknologi och utvinning och exportera den kunskapen, säger den före detta partiledaren för Australian Greens Party, Bob Brown, till IPS.

De ekonomiska följderna av skogsbränderna kommer bli stora eftersom så många företag, bostäder och andra egendomar har förstörts.

– Försäkringsbeloppen kommer bli enorma, säger Tim Buckley, chef för Energy Finance Studies vid Institute for Energy Economics and Financial Analysis till IPS, och tillägger att premierna kommer att stiga i regionen.

– Förstörelsen av, och produktionsstoppen för, företag i New South Wales och Victoria har pågått i många månader till enorma kostnader som inte går att kvantifiera, säger han.

Djurlivet hårt drabbat

Bränderna har också varit förödande för boskap och vilja djur, säger doktor Stuart Blanch vid Världsnaturfonden WWF i Australien.

– Den totala skadan kan inte uppskattas förrän bränderna har upphört. Många skogar kommer behöva årtionden för att återhämta sig och bränderna förvärrar en pågående kris för många australiska arter, säger han till IPS.
Professor Chris Dickman från University of Sydney uppskattar att så många som 480 miljoner inhemska djur, fåglar och reptiler har påverkats negativt av bränderna i New South Wales. Bland annat har koalor drabbats hårt, liksom känguruer, vallabyer, flygpungsekorrar och kokaburror.

Koalor, som enbart lever i Australien, är väldigt känsliga för stress och uttorkning och arten var hotad redan innan den pågående brandkatastrofen.
Deborah Tabart, ordförande för den australiska koala-stiftelsen, varnade redan i maj förra året för att pungdjuret var ”funktionellt utdött”.

– Nu står vi ännu mer fast vid det. Hettan, inget vatten i floderna, torka och överutnyttjande av vatten är alla bidragande faktorer till katastrofen. Skogsbränderna har minskat koalans naturliga miljö. Vi behöver omgående en lag som skyddar koalan, säger hon till IPS.

Ett annat stort problem är att röken från bränderna har lagt sig över städer och byar och utsätter människor för luftföroreningar. Det är särskilt allvarligt för människor som har astma, bronkit eller andra andningsproblem, enligt experter.