Amerikanska spioner på en flygplats i Bagdad hade fått information om att Qassem Soleimani var på väg till Irak från Iran via Syrien. Spionerna följde Soleimanis rörelser och tre drönare bestyckade med Hellfire-missiler sändes upp över platsen där han befann sig.

Operationen leddes från Qatar. Befälhavare och beslutsfattare samlades framför stora teveskärmar eller satt framför sina egna datorer. CIA:s chef var med från myndighetens huvudkontor i Langley i Virginia. Försvarsministern Mark Esper deltog på egen hand. Vita Huset var också uppkopplad och Donald Trump hölls informerad där han befann sig i Florida.

Eftersom klockan var ett på natten användes infraröda kameror vilket gav en ganska grumlig bild. Det gick inte att urskilja några ansikten, enligt bland andra The Sun krävdes det att hans lik undersöktes efter attacken för att identifiera honom. Trots det var man övertygad om att de såg hur en ledare för en av de Iran-trogna miliserna i landet steg upp för en lång trappa för att möta Soleimani.

De båda personerna steg efter en stund in i en bil som lämnade flygplatsen. Resten av följet hängde efter i en van. Drönarna följde efter de båda bilarna. Trafiken var gles i den sena timmen, men befälhavarna fick vänta ett tag på rätt ögonblick att avfyra missilerna.

Soleimani, milisledaren och deras följeslagare slutade sina liv i ett eldklot.

Från sci-fi till verklighet

Historien om hur USA avrättade en av Irans högst uppsatta militära ledare låter som en film, men är verklighet. Med hjälp av datorer och digital kommunikation behövde ingen amerikansk soldat vara i närheten av attacken. De enda liv som spilldes var deras motståndares.

Det är inte första gången som en militär stormakt använder liknande metoder för att döda en fiende.

– På mindre än en generation har vi gått från något som var mycket ovanligt eller till och med science fiction till ett läge där det är det nya normala, säger Peter Singer, expert på cyberkrigföring till NBC News.

Det är ingen enkel eller billig verksamhet. Det krävs mycket stora mängder information om fienden och avancerad övervakning, vilket gör att det krävs stora resurser. Detta kan göra att mindre länder och länder med sämre ekonomi kommer att halka efter militärt. Den ojämna balansen mellan rika och fattiga länder kommer att förstärkas med tiden, vilket i sin tur kan öka risken för terrorattacker, menar experter.

En anonym myndighetsperson från USA säger till NBC News:

– Om jag var amerikansk ambassadör skulle jag inte sätta mig i min egen bil under överskådlig tid.

Svenska cybersoldater

Det sker ständigt cyberattacker mot enskilda datorer och servrar. Individer får sina bankkonton länsade, företag får se sina hemsidor tas över eller blir av med affärshemligheter. Ibland handlar det om ren huliganism, ibland ligger det ideologiska motiv bakom attackerna. Men den digitala världen har också blivit spelrum för militär aggression, enligt Försvarsmakten.

På sin hemsida säger de att de försvarar det de kallar vår cyberstruktur. För att effektivt kunna avvärja hot startar de därför nu en cybersoldatutbildning. Eftersom nästan all teknik i dag innehåller någon form av datorteknik och oftast är uppkopplad till något nätverk, om än lokalt, är den känslig för störningar.

Den som kan slå ut motståndarens stridsfordon, flygplan och hela försvarsanläggningar vinner en fördel. Mobilnät, internetbaserad kommunikation och olika vapensystem som bygger på samordning via digitala kommunikationsvägar är livsnödvändiga för försvaret och behöver skyddas menar försvaret som får medhåll av experter på området.

– Man har förstått att cyberrymden har förvandlats till ytterligare ett slagfält, säger Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, till TT.

I juli rycker de första 30 personerna in för att gå en elva månader lång utbildning till cybersoldater. Urvalet har varit strängt och kadetterna jämförs med tolkskolans. Två kullar om året ska rekryteras i framtiden. Dessutom kommer sex doktorandtjänster att inrättas vid CDIS,  Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, som är ett samarbete mellan Försvarsmakten och KTH.

Säker kryptografi och försvar mot attacker

Doktoranderna ska bland annat arbeta med avancerad kryptografi, med kvantdatorernas framväxt blir det allt svårare att hålla saker hemliga, säger KTH-professorn Pontus Johnson, som ansvarar för det nya forskningscentret, på KTH:s hemsida.

Andra projekt är bland annat studier av säker teknik i form av hårdvara och att testa olika system för försvar mot cyberattacker.

– Att testa försvarssystem via simuleringar är som att göra krocktester för bilar. Här handlar det dock om IT-systemen i till exempel stridsvagnar och flygplan. Att testa systemen på det här sättet gör att man kan leta efter säkerhetsbrister och hitta dem snabbare, säger Johnson.

Sverige ligger efter i utvecklingen internationellt sett vad gäller cybersäkerhet, vilket har kritiserats under några år av politiker och experter på området. Det saknas dessutom en effektiv samordning mellan olika myndigheter, menar Peter Johnson på KTH.

– Min gissning är att det är kopplat till hur vi fattar beslut i Sverige. Många myndigheter är involverade, men det är inte solklart vem som äger frågan om cybersäkerhet. Det finns i dagsläget inte en tydlig tillsynsmyndighet, ingen har ett mandat.