Vi planerar våra vardagar i kalendern, kommunicerar med kollegor på mejl, använder sökverktyg för att hitta information och kartappar för att hitta rätt. Vi har videomöten, översätter, antecknar och strömmar film.

Vi lever stora delar av våra liv online, såväl för att arbeta som för att koordinera dagishämtningar. Något som blev väldigt tydligt när Google under måndagen kraschade.

– Vi har gjort oss beroende i väldigt stor utsträckning av digitala tjänster. Och vi lägger väldigt många ägg i samma korg, mycket av användningen ligger hos några få stora aktörer varav Google är en, säger Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen.

Väcker större frågor

Den här gången var problemet kortvarigt, men det väcker frågor kring vad som skulle hända om samma sak inträffar under flera timmar – eller kanske dagar, påpekar hon.

– Samhället i dag är väldigt sårbart. Vi har några så kallade single point of failures, det vill säga punkter som, om de skulle fallera, innebär att väldigt många drabbas samtidigt. Det här är ett exempel på det, säger hon.

Anne-Marie Eklund Löwinder är övertygad om att något liknande kommer att hända igen i framtiden, och understryker vikten av att förbereda för det. Det gäller alla, men kanske är det särskilt viktigt att som arbetsgivare fundera över sin krisberedskap och se till att man har en plan b för att klara av sin verksamhet.

Samtidigt är det viktigt att se problemet ur ett större perspektiv.

"Vet inte hur samhället drabbas"

Anne-Marie Eklund Löwinder tar som exempel när amerikanska Amazon Web Services fick ett avbrott i slutet av november, vilket fick flera oväntade konsekvenser.

– Även smarta prylar hemma som styrdes via deras tjänster drabbades, till exempel dammsugare och dörrklockor. Det kan nästan låta roligt, men vad händer när betydligt viktigare saker slutar fungera?

– Det är bekymret: vi vet inte vad som är beroende av till exempel Google eller inte. Vi vet inte i vilken omfattning som samhället drabbas vid längre avbrott, säger hon.

Det är därför viktigt att ta ett steg tillbaka och titta på det på en högre nivå. Det gäller att se det som ett samhällsproblem snarare än ett problem för enskilda individer som blir av med sin internetuppkoppling, anser hon.

– Det jobbar man med på till exempel FRA, Säpo, MSB och Försvarsmakten. Man tittar på frågorna, men man kanske inte har gått i mål.