Startsida - Nyheter

Zoom

Revolution rovs namn skrämmer: ”Vi är fredliga”

Malins intresse för rovdjuren började med vargen Grimma för tre år sedan.

Hon är en vanlig kvinna med familj, bosatt i en Stockholmsförort och med jobb i offentliga sektorn. Men på lediga stunder kämpar hon för att ändra svenska folkets syn på jakt. “Jag vill väcka den grå massan”, säger Malin, en av de anonyma eldsjälarna bakom nystartade Revolution rov.

Malin heter egentligen något annat, hon har valt att vara anonym i allt hon gör för Revolution rov. För att skydda sig själv, men framför allt sin familj. Det finns mycket hat därute mot djurrättsengagerade. Innan organisationen startade officiellt var Malin med och arrangerade en aktion för rovdjuren i Stockholm.

– Efter det fick min arbetsgivare ta emot anonyma mail av en person som menade att jag var olämplig för jobbet på grund av mina åsikter, och som dessutom begärde ut alla mina offentliga handlingar, berätttar hon.

Vi ska återkomma till det senare.

Idag är en vacker höstdag. Trädens löv skiftar från grönt till gult till rött och solen värmer. Hot och hat känns avlägsna. Men vetskapen om hatet som finns därute får Malin att vara försiktig. Inte förrän i slutet av intervjun får vi veta hennes rätta namn, något vi självklart inte kommer att avslöja.

Alla jägare inte av ondo

Revolution rovs fokus är illegal jakt, troféjakt, jakt på alla hotade rödlistade djur och nöjesjakt. Vad man tycker om jakt i allmänhet inom organisationen varierar, alla får ha sin egen ståndpunkt.

– Jag personligen tror inte att alla jägare är av ondo, men det är synd att de som inte är av ondo inte tar bladet från mun och bidrar till att rensa ut i de egna leden. Och kraven på alla jägarna borde definitivt vara mycket högre och mycket mer kontrollerat än idag, säger hon.

All jakt är inte av ondo, tycker Malin. Att skjuta rödräv för att värna den hotade fjällräven är okej. Foto: Avelsprogrammet Nina / Scanpix NORGE / TT

Vilka jägare är av godo, tycker du?
– Eftersom Sverige inte har någon yrkesprofession för viltvård när det gäller
eftersök behövs det några som avslutar lidandet för de djur som skadas i trafiken, men jakt behövs även i vissa områden där vilt som vildsvin inte har
några naturliga fiender. Men jag skulle hellre se att man åtlade med foder som var spetsat med preventivmedel än att de sköts av… (åtlar är föda som har placerats ut av människor för att locka eller göda vilt, Syres anmärkning).

En annan jakt som faktiskt bidragit till något positivt tycker Malin är avskjutningen av rödräv i fjällregionerna för att värna fjällräven. Detta eftersom rödräven har gynnsam bevarandestatus medan fjällräven är akut hotad.

– Även om jakt mot rödräv i sig tar emot, tillägger hon.

Rondellvargar i hela Sverige

Malins engagemang började för nästan tre år sedan med vargen Grimma, även kallad Södertörnsvargen. I drygt en månad jagades vargen och sköts den 10 januari. För att uppmärksamma Grimma och protestera mot licensjakten på vargar, var hon en kall vinternatt med och satte upp rondellvargar i Haninge där vargen hade rört sig.
– Målet var att sätta upp rondellvargar i alla rondeller i hela Sverige, som en protest mot licensjakten. Vi var en del som fortsatte att engagera oss, tack vare en riktig eldsjäl som värnat varg i många år. Hon menade på att även om
licensjakten var över så var vi inte klara, berättar Malin.

Så småningom bildades alltså Revolution rov.

Var i landet finns de engagerade?
– Vi är två i Stockholm, en i Göteborg, två i Värmland, någon i Västervik, Örebro …. Vi är ungefär sex-sju stycken i kärntruppen men många fler som engagerar sig och kliver av och på, kan man säga.

Medlemmarna är i olika åldrar. Några väljer att gå ut med sina namn medan andra, som Malin, är anonyma.

– Man brukar säga att det är de som bor där rovdjuren finns som ska uttala sig, men de vågar inte heller. Det är samma tystnadskultur hos dem som är för rovdjur där, som hos jägare, eftersom man är beroende av varandra på landsbygden på ett annat sätt än i stan.

Hur finansierar ni er verksamhet?
– Just nu har vi inga inkomster alls i princip. Drivkraften är att vi vill göra någonting. Men tanken är att få till något konto, börja sälja knappar och ta emot frivilliga bidrag. Och när vi är 100 medlemmar och har funnits i tre år, får vi talerätt och kan överklaga länsstyrelsens beslut om skyddsjakt.

Stark tystnadskultur

I mars 2020, precis innan pandemin bröt ut på riktigt i Sverige, bildades Revolution rov officiellt och registrerades som organisation. Men arbetet hade börjat långt tidigare.

– Först fokuserade vi på utrotningshotade, rödlistade djur. Men ju mer man sätter sig in i det här, desto mer förstår man hur mycket illegal jakt det finns och hur mycket fuffens som pågår i våra skogar. Tystnadskulturen är stark, säger hon.

Det fins en stark tystnadskultur bland jägare. Man berättar inte om någon annan jägare tjuvjagat. Foto: Lise Åserud/TT

“Skjut, gräv och tig” är ett känt uttryck inte minst när det gäller vargar som mystiskt försvinner. En undersökning från Brå som har några år på nacken nu visade att illegal jakt stod bakom hälften av alla dödsskjutningar av varg i Sverige.

– Det är mycket illegala åtlar, det är fällor som sätts upp på fel ställen, och för fel djur. Från början tänkte vi mest opinionsbilda mot licensjakt, men ju mer man tittar, desto mer förstår man att kakan är mycket större än så för jägarna.

Mycket av jakten sker troligen i förebyggande syfte, för att djur inte ska skadas. Syre frågar Malin om hon har förståelse för att djurägarna är rädda om sina djur.

– Absolut, det är fruktansvärt för dem som drabbas. Men man kan jämföra med att ha en affär i ett område med mycket snatterier. Då kan jag inte vänta mig att någon annan ska fixa det åt mig. Utan då fixar jag övervakning etcetera. Men så fort du är en tamdjursägare är det någon annan som ska lösa det, eller så ska man skjuta den där lokatten eller vargen som varit inne och ätit. Men har jag djur har jag också ett ägaransvar och måste se till att skydda dem. Och det finns stöd att få. Rovdjursföreningen hjälper till att sätta upp rovdjursstängsel. Det går så snabbt med skyddsjaktsbeslut kan jag tycka.

44 000 kråkor skjuts

Men Revolution rov fokuserar inte bara på de stora rovdjuren. De vill också upplysa om det är många andra djur som dödas i jakt, djur de flesta inte alls tänker på i det sammanhanget.

– Om du frågar folk vad de tycker om jakt, då svarar de allra flesta att det är bra. För de tänker direkt på älgjakt, och att det är bra att det inte blir för många älgar så att de inte springer ut på vägarna. Men jakten är så mycket större än så. Visste du att det skjuts över 44 000 kråkor ett vanligt år?

Hon fortsätter:

– Vi brukar säga att vårt största “mission” är att väcka den grå massan. De här som kanske tror att all jakt är bra, för att de inte har alla fakta. Däremot är vi inte ute efter att kränka enskilda jägare. Vi är lagliga, fredliga, opolitiska och ickevåldsbenägna. Vi är ute efter sakfrågan, inte enskilda personer, säger Malin.

Revolution rov vill gärna samarbeta mer med andra djurrättsorganisationer. Inför en manifestation för rovdjuren 2019 bjöd de in alla djurrättsorganisationer de kunde komma på, men gensvaret var inte så stort.

– Eftersom vi är så pass nya, och det är lite läskigt med namnet och lite läskigt att vi är anonyma, så var det inte så många som vågade kliva på.

Är det “revolution” som är skrämmande?
– Precis, en del har sagt: Varför har ni inte ett snällare namn? Men nånstans väcker det lite känslor, och vill vi få till en förändring måste hjärtat vara med, inte bara hjärnan. Det är ett uppseendeväckande namn som sticker ut lite.

”Att göra revolution innebär ju att försöka få till en omfattande och djupgående förändring. Det är precis det vi vill.” Foto: privat

– Att göra revolution innebär ju att försöka få till en omfattande och djupgående förändring. Det är precis det vi vill, tillägger hon.

Politiker hängdes ut i pressen

Manifestationen de bjöd in till var Rovdjursmarschen, i centrala Stockholm i augusti 2019. Representanter från tre partier nappade och kom och höll tal: Miljöpartiets Rebecka Le Moine, Vänsterns Jens Holm och Vändpunkts Carl Schlyter (Carl Schlyter har sedan dess lämnat Vändpunkt och partipolitiken för Greenpeace).

– Tråkigt nog vändes det emot dem. Ganska snabbt efteråt blev de uthängda i pressen som att de delade scen med extremister. Men vi som organiserade är helt fredliga och gör ingenting olagligt.

Bland annat skrev tidningen Jakt & Jägare under rubriken “Riksdagsledamöter demonstrerade med jaktsabotörer” att den kontroversiella organisationen Hunt saboteurs arrangerat marschen.

– Det stämmer inte. Hunt saboteurs kunde inte vara med, de tyckte att de behövdes bättre i skogen under björnjakten, men de tackade också nej för att de inte ville agera tillsammans med politiker.

Malin vill också poängtera att när Rovdjursmarschen 2019 planerades så bjöds samtliga föreningar, organisationer och intressegrupper som är för rovdjur in för att tillsammans stå upp för rovdjuren mot jakt. Tanken var att för en gångs skull göra något tillsammans i en fredlig demonstration, utan att göra någon värdering, förklarar hon.

Hunt saboteurs Sweden gav också sitt officiella stöd till marschen, på avstånd.
En annan felaktighet som hängt med är att den kontroversiella organisationen Djurfront arrangerat marschen. Djurfront var inte ens med, men uppgiften hänger envist kvar och så sent som den 23 september 2020 ägnar GP:s Adam Cwejman en hel ledare åt det, och frågade sig varför MP delade scen med militanta djurrättsextremister.

Och kritiken letade sig ända upp i riksdagen. I maj 2020 fick Jens Holm (V) kritik av Kjell-Arne Ottosson (KD) i en riksdagsdebatt för att ha demonstrerat med “organisationer som vill att jägare dör”. Hunt saboteurs hade då gjort ett okänsligt uttalande på Facebook i samband med programledaren Adam Alsings död i covid-19: “Istället för att sörja en jägares död sörjer vi det okända antalet djur som dödats av Adam” skrev de (länk till inlägget här).

Något Jens Holm tog bestämt avstånd från.

Hade ni bjudit in Hunt saboteurs och Djurfront idag?
– Vårt arbetssätt har blivit mer byråkratiskt kan man säga. Vid nästa
manifestation kommer vi vara extremt tydliga med exakt vilka som faktiskt är bjudna och hur det kommer att genomföras så att det inte blir
tvetydigheter. I dagsläget är vi mer eftertänksamma och insatta i vilka ringar på vattnet det kan bli av något som hade goda intentioner men som kan  bedömas på ett annat sätt än det som avsågs.

Och under året som gått har de vunnit mer förtroende. Nyligen skickade de ut ett öppet brev om licensjakten på varg som Fältbiologerna, Djurrättsalliansen, Nordens viltrehabilitering, Djurens röst i samhället och Jaktkritikerna skrev under.

Vargen en hjärtefråga

Att höja vargens status är en hjärtefråga för Malin.

– Varg är bara jättefarligt, tror de flesta. Tänk om man kunde höja deras värde och få folk att förstå att vargen behövs för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Att det inte är självklart att så fort man ser en varg måste den bort.

En varg som tagit ett rådjur, fotad i januari 2019. Foto: Tobias Ågren/TT

Var det självklart att tacka ja till den här intervjun?
– Lite osäkra var vi. Man är lite sårbar i det här, i all hets som varit mot djurrättsrörelsen. Ska GP börja granska oss nu också? Väcker vi en björn som sover? Samtidigt är det bra att få chansen att berätta hur vi jobbar. Och det är ju främst genom petitioner, debattartiklar, och opinionspåverkan via våra sociala medier.

En person begärde ju ut alla dina offentliga handlingar från jobbet. Hur gick det med det?
– Min arbetsgivare kontaktade mig och undrade vad det handlade om. Jo, men det är för att jag är emot rovdjursjakt svarade jag. Då kopplade de in en jurist och såg till att allt spärrades och det enda personen fick ut var mitt anställningsintyg, säger Malin lättat.

Vi säger hejdå och hon går mot bussen. Hemma väntar ideellt arbete med att skicka in synpunkter på Naturvårdsverkets förslag om nya jakttider. I stort innebär förslaget en försämring, menar djurrättsorganisationer, eftersom jakttider förlängs och fler arter får jagas.

Revolution rov är också precis i början av planeringsstadiet till att arrangera
Rovdjurmarschen 2020. Förhoppningen är att få till ett fackeltåg mot den stundande licensjakten på varg 2021, i slutet av november eller början av
december i Stockholm.

Svenska organisationer som jobbar mot jakt

Jaktkritikerna: Jaktkritikerna, med taglinen “på de jagades sida”, arbetar med skrivelser, remissvar, debattartiklar och att bearbeta politiker att förbättra för de jagade djuren. Medlemsorganisation med drygt 500 medlemmar. Ger ut tidningen Jaktdebatt.
www jaktkritikerna.se

APU Insamlingsstiftelsen:
“Vi förebygger illegal jakt och miljöförstöring” är APU:s slogan. Startades 2007 av en grupp före detta poliser för att stoppa den illegala jakten på varg i Rialareviret norr om Stockholm. Jobbar nu med alla vilda djur.  Höll tidigare kurser för att utbilda rangers som ska skydda djuren och driver nu flera “rangerteam” med inspiration från Afrika. www.antipoachingunit.org

Svenska rovdjursföreningen: Väletablerad organisation startad 1997 som arbetar för rovdjurens rätt att leva i livskraftiga stammar i naturen. Vill öka förståelsen och underlätta för människor och rovdjur att samexistera. Är remissorgan för regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i rovdjursfrågor. Är även representerade i Naturvårdsverkets centrala rovdjursråd och i flera av länsstyrelsernas Viltförvaltningsdelegationer. Hjälper tamdjursägare att bygga rovdjursavvisande stängsel för att öka acceptansen för rovdjur. Deltar i rovdjursdebatten och ger ut medlemstidningen Våra rovdjur. Har 3710 medlemmar (2018).
www.rovdjur.se

Hunt Saboteurs Sweden startade i Sverige 2017 men har funnits i England sedan 1963. Är den första organiserade direktaktionsgruppen mot jakt i Sverige. Finns runt om i Sverige i de flesta städer och mindre orter. Målet är att djur och natur ska få vara i fred. Jobbar med att störa jakt, demonstrera och upplysa.
https://huntsaboteurssweden.se

Även organisationer som Djurrättsalliansen, Djurens rätt och Djurens röst i samhället jobbar mot jakt på olika sätt.

En miljon djur dödas av 300 000 jägare

Totalt dödades närmare en miljon djur i officiell jakt i Sverige jaktåret 2018–2019, bland annat:
99 165 rådjur
87 575 gräsänder
83 059 älgar
58 504 rödrävar
50 449 dovhjortar
44 352 kråkor
31 582 tjädrar
22 727 grävlingar
14 216 skogsharar
724 björktrastar
Nästan 300 000 jagar i Sverige. Intresset sjönk tidigare men har nu börjat öka igen. 292 343 köpte jaktkort förra jaktåret (som slutade 30 juni 2020), vilket är nästan 5000 fler än året före.

Källa: Viltdata.se (Svenska jägareförbundet), Naturvårdsverket

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV