När världen stängde ned i april var två tredjedelar av alla flygplan strandade på marken. Sedan dess har flygbolagen försökt komma upp i luften igen. Men någon snabb återstart har det aldrig varit fråga om. Enligt en uppskattning från konsultföretaget Naveo, är i dag endast 60 procent av flygplanen i drift. I ett försök att få fler flyg i luften, öppnade flygbolaget Quantas nyligen för en resa rakt ut i indiska oceanen – och sedan tillbaka igen.

Resan sålde slut på ett par minuter minuter och har följts av fler kreativa försök att få lönsamhet i den blödande industrin. Nästa vecka öppnar exempelvis två pop up restauranger i strandade flygplan på Singapores flygplats, där platserna också sålt ut.

Något som snarare kan betraktas som feberheta suckar än hälsotecken.

Men vad som är en kris för flygindustrin, innebär ett andrum för klimatet. Uppskattningar av hur mycket utsläppen kan minska med i år har landat på upp till 38 procent.

Kryssningsindustrin fick tvärbromsa

I flygbolagens spår följer kryssningsindustrin, som lanserat sina versioner av ”resor till ingenstans”. I november ska kryssningsskepp kunna stäva ut från Singapores hamn, mot öppet hav – bara för att återvända till samma plats ett par dagar senare.

Men även om kryssningsindustrin nu försöker återstarta i liten skala, blir det långt ifrån de 32 miljoner passagerare som spåddes resa i år.

Mardrömslika scener utspelade sig när covid-19 fick fäste på fartygen i mars. Hög medelålder i kombination av många människor på litet utrymme, visade sig vara ideala omständigheter för coronaviruset att spridas – och skörda liv.

Fram till dess hade branchen – precis som flygindustrin, sett kraftig tillväxt under hela 2000-talet. Men inom loppet av några veckor blev kryssningsskeppen non grata i världens hamnar och flera fartyg fastnade till havs, med sin dödliga smitta ombord.

Vill vända röda siffror till svarta

I USA beslutade smittskyddsinstitutet CDC att utfärda ett förbud mot kryssningsresor, som löper ut den sista oktober. Nyligen stoppade Trumadministrationen planer på att förlänga förbudet, ändå har de stora kryssningsföretagen valt att avboka alla resor för November – då smittan fortsätter att ställa till med trubbel i landet.

Men på andra håll har industrin gjort försök att återstarta, med varierande framgång. I Norge fick exempelvis Hurtigrutten ställa in alla resor till årskiftet, efter ett större utbrott bland personalen. Ett annat problem är att utbudet av hamnar som vill ta emot de ”flytande städerna”, ännu är begränsat.

Det är det dilemmat som kryssningsföretag i Singapore nu försöker åtgärda med sina resor rakt ut i Indiska oceanen. Men inte heller det kan ses som något annat än ett desperat försök att vända de blodröda siffrorna i räkenskaperna – till lönsamma svarta.

Varje månad i det tredje kvartalet i år, blödde världens största kryssningsföretag Carnival Cruise Lines, 770 miljoner dollar.

Och precis som flygindustrins kris, innebär även kryssningsindustrin ett andrum för klimatet.

I en rapport från 2016, konstateras att en kryssningsresenärs klimatavtryck är tre gånger så stort som om personen stannat på land. Ofta bränner också fartygen smutsig olja, som har stora utsläpp av kväveoxid och svaveloxid – båda hälsovådliga gaser.

Även om många skepp nu håller på att byta ut oljan mot naturgas, för att kunna uppfylla strängare gränsvärden – gällande både kväveoxid och svaveloxid – innebär det långt ifrån ett slut på fartygens klimatavtryck.

Rederier och raffinaderier kallar det ett hållbart alternativ. Men studier har visat att skillnaden från bunkeroljan i fråga om klimatnytta – är obefintlig.