Internationella brottmålsdomstolen uppmärksammar brott mot mänskligheten och vanstyre i sin senaste rapport om situationen i Libyen. Experter befarar att krisen i Libyen får en undanskymd roll inom den internationella diplomatin när fokus är att hantera covid-19-pandemin.
Fatou Bensouda, chefsåklagare i Internationella brottmålsdomstolen i Haag, säger att ofrivilliga försvinnanden, godtyckliga kvarhållanden, hatiska uttalanden och vanskötsel av fångar förekommer i landet som varit indragit i inbördeskrig sedan 2014 mellan den FN-stödda regeringen i huvudstaden Tripoli i väst och Benghazi i öst där en annan, rivaliserande, regering styr.
Fatou Bensouda varnar för allvarligt våld på grund av den väpnade konflikten i regionen, vilket kan leda till ett stort antal civila dödsoffer i samband med flyganfall och granatattacker. Hon menar att det krävs akuta reformer för att förändra situationen i landets fängelser.
– Godtyckliga fängslanden och vanskötsel drabbar inte bara migranter och flyktingar utan också tusentals av andra människor som sitter gripna runt om i Libyen. Många hålls fängslade utan anledning eller nekas sina processuella rättigheter, säger hon.
Brutala tortyrmetoder
Dessutom riskerar de som fängslats – varav många är kvinnor och barn – att utsättas för mord, tortyr, våldtäkt och andra former av sexuellt våld.
Detta bekräftas av vittnesmål från före detta fångar som uppger att de har utsatts för ”brutala tortyrmetoder”.
Många har dött efter att ha utsatts för tortyr när de inte fått tillgång till vård tillräckligt snabbt.
Fatou Bensouda påpekar också att ett ”nedsättande och avhumaniserande språk” genomsyrar rapporteringen i både traditionella medier och sociala medier.
– Det är oroande. Den här typen av nedsättande uttalanden ger upphov till hat och rädsla i samhället och bidrar till en ökad splittring. Det sår frön till fortsatta brott mot vissa utpekade grupper och individer och skapar förhållanden under vilka omfattande grymheter kan ske.
Hon menar att ledare och andra framstående personer i samhället har ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel och avstå från hatiska uttalanden.
FN:s talesperson Stéphane Dujarric säger att FN:s insats Unsmil ”fortfarande är oroade över de fortsatta striderna i landet och uppmanar till eldupphör under ramadan”.
Stephanie Williams arbetar för Unsmil med uppsökande insatser tillsammans med medlare såväl som andra internationella partners, bland annat de som deltog i ett toppmöte i Berlin i januari då åtaganden gjordes som var en del av en större plan för att få slut på konflikten.
– Det är viktigt att alla involverade parter, oavsett om de är libyska eller om de har inflytande över dessa, går i samma riktning, mot politiska samtal, säger Stéphane Dujarric.
Rapporten släpptes kort efter årsdagen sedan Libyens nationella armé, som leds av krigsherren Khalifa Haftar som brutit med styret i Tripoli, inledde en offensiv mot huvudstaden för ett år sedan men misslyckades med att inta den, sedan internationellt erkända regeringen i Tripoli mobiliserat allierade miliser.
Att hantera coronapandemin har blivit en prioritet för regeringar runt om i världen och experter befarar att det kan leda till att krisen i Libyen får en undanskymd roll inom den internationella diplomatin och leda till fortsatt kris, när europeiska tjänstemän fokuserar på att hantera pandemin på hemmaplan.
Global vapenvila
I slutet av mars uppmanade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres till en global vapenvila i alla konfliktområden – eftersom dessa kan drabbas hårt av coronaviruset.
En månad senare utropade Khalifa Haftar ett eldupphör under resten av fastemånaden ramadan. Styret i Tripoli har sagt att de inte kommer att respektera vapenvilan eftersom de menar att Haftar inte på något sätt är att lita på.
Förra veckan rapporterade al-Jazira att regeringen i Tripoli attackerat en viktig flygbas som kontrolleras av Khalifa Haftar och att kraftig eldväxling utbröt mellan stridande på båda sidor.