”Jag har nominerats för att ersätta domare Ginsburg, men ingen kan någonsin ta hennes plats.”

Det kommer Amy Coney Barrett att säga i sitt öppningsanförande när utfrågningen i senatens justitieutskott inleds senare under måndagen, enligt manuset som redan har gjorts offentligt.

Men ingenstans på de fyra sidorna nämner hon sin religion, sin konservativa hållning eller vad hennes nominering innebär för balansen i USA:s högsta domstol.

President Donald Trump har nominerat Coney Barrett till att efterträda Ruth Bader Ginsburg i Högsta domstolen. Den liberala domaren avled i september – och bara minuter efter dödsbudet inleddes den politiska striden i Washington DC.

Snabb process

Republikanerna vill fylla Ginsburgs plats innan valet den 3 november medan Demokraterna anser att det är rimligt att först låta USA:s folk säga sitt innan en ny domare, som sitter på livstid, godkänns.

Just det argumentet fördes fram av republikanen Mitch McConnell när han 2016 vägrade låta senaten rösta om Barack Obamas kandidat som ersättare för domaren Antonin Scalia, som avled i februari det året.

Det ledde till att Trump sedan han tillträtt som president redan har utsett två domare till domstolen, som därmed har fått en konservativ majoritet.

I nuläget har fem av de nio domarna en konservativ hållning – och med Coney Barrett skulle balansen alltså tippa över till 6-3 gentemot de liberala domarna.

Hon är en djupt konservativ katolik, sjubarnsmor och toppstudent som ses som den feministiska ikonen Ginsburgs totala motsats. I sammanhanget är 48-åringen att betrakta som ung, men hon har en gedigen bakgrund och de ”rätta” moralkonservativa värderingarna.

Hyllad jurist

Coney Barrett är sedan 2017 federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt. Hon har beskrivits som en briljant jurist och har också varit juridikprofessor på sitt gamla lärosäte University of Notre Dame i Indiana.

Demokratiska senatorer och liberala företrädare har motsatt sig Coney Barrett av samma anledningar som Trump vill se henne som ny domare.

Kritikerna har särskilt varnat för att aborträttigheter riskerar att inskränkas och att sjukförsäkringslagen Affordable Care Act, i folkmun kallad Obamacare, kan komma att nedmonteras med ytterligare en konservativ domare på plats.

Justitieutskottets utfrågning väntas pågå i fyra dagar. Demokraterna har bett om att den ska skjutas upp sedan två republikaner i utskottet – precis som Trump – testat positivt för covid-19 efter Vita husets ceremoni den 26 september då presidenten officiellt presenterade Coney Barrett som sin domarkandidat. De har dock inte fått något gehör.

Vittnen kallas in

Coney Barrett kommer att hålla sitt öppningsframförande på plats i utskottet under måndagen. Senatorerna kommer också att tala och de får själva bestämma om de vill delta på distans eller inte.

Själva utfrågningen kommer att ske på tisdag och onsdag och långa dagar med tuffa frågor om hennes juridiska filosofi väntas. Utfrågningen avslutas på torsdag då externa vittnen ska frågas ut om Coney Barretts kvalifikationer.

Republikanerna har majoritet i senaten, vilket innebär att Trumps domarkandidat med all sannolikhet kommer att få godkänt. Justitieutskottet väntas rösta om saken den 22 oktober och därefter väntar en omröstningen i hela senaten i slutet av månaden.