Amazons datacenter i Eskilstuna. En anställd blir uppsagd av ”personliga skäl”. Helt grundlöst, menar hans ombud på fackförbundet Unionen som stämmer företaget som i den fackliga världen betraktas som ökänt. Tingsrätten går på fackets linje och ogiltigförklarar uppsägningen och arbetsgivaren får betala 50 000 i skadestånd. Se där, systemet fungerar kan fackförbunden säga.

Men bilderna av hur reglerna fungerar i praktiken är väsensskilda. Låt oss börja med att reda ut vad reglerna säger i dag och vad som föreslås i den las-utredning som enligt januariavtalet nu ska bli lag.

I dag kan Arbetsdomstolen ogiltigförklara en uppsägning som inte skett på ”saklig grund”, som det står i lagen. Man måste helt enkelt ha godtagbara skäl för att ge någon sparken. Arbetsbrist är det vanligaste, men arbetsgivare kan också säga upp av ”personliga skäl”. Det förutsätter att den anställde allvarligt misskött sitt arbete, att vara lite ”slarvig” eller ”jobbig” i största allmänhet är inte tillräckligt.

Överläggning med facket

När en arbetsgivare vill säga upp en anställd blir det först en överläggning med facket. I de flesta fall kommer man överens om villkor för uppsägningen på lokal nivå och annars i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på central nivå. Men om parterna inte kommer kan fallet i slutändan avgöras av arbetsdomstolen. I dessa fall kan processen ta upp till två år och under tiden behåller arbetstagaren sin anställning med full lön.

Las-utredningen – där förslagen om att utöka undantagen i turordningsreglerna vid uppsägningar varit mest uppmärksammade – föreslår att möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar tas bort för företag med färre än femton anställda. När det gäller större arbetsgivare ska möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar  finnas kvar, men arbetstagaren ska i normalfallet inte längre behålla sin anställning och få lön  under tiden en tvist pågår.

– Det är en oerhört viktig förändring, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på organisationen Företagarna.

Hon menar att fackföreningarna ofta missbrukar hot om att driva uppsägningar till Arbetsdomstolen. Antingen kräver man ett antal månadslöner i avgångsvederlag eller att skälet till uppsägningen ska anges vara arbetsbrist för att de ska godkänna uppsägningen och på så sätt ge den anställde möjlighet till kortare karenstid i a-kassan.

– När facket säger så till den arbetsgivare som våndats under lång tid över ifall man ska våga säga upp eller inte går man i nio fall av tio med på fackets krav, säger Lise-Lotte Argulander.

Så här ska inte lagen användas och därför måste den ändras, menar hon.

– Facken har satt det här i system. Det spelar egentligen ingen roll om det fanns saklig grund för uppsägning eller inte, facken driver på ändå.

Löfven: "Rubbar balansen"

På söndagskvällen mötte en hårt pressad statsminister  övriga partiledare i debatt i SVT:s Agenda. Om regeringen går vidare med förlagen om uppluckrat anställningsskydd i las-utredningen hotar Vänsterpartiet att fälla regeringen. Om inte hotar Centerpartiet och Liberalerna att hoppa av samarbetet. Den rävsaxen hanterade Stefan Lövfen i debatten med att hänvisa till att förslagen nu är på remiss. Dessutom distanserade han sig från ett av förslagen –  just det om att uppsägningar inte längre ska kunna förklaras ogiltiga i små företag.

– Det rubbar balansen, sa Stefan Löfven.

Inte oväntat avfärdade Centerpartiets Annie Lööf och Liberalernas Nyamko Sabuni tanken på att stryka förslag.

– Vi har ett avtal. Jag utgår från att det hålls, sa Sabuni.

Roger Johansson på fackförbundet Byggnads fasar över vad det skulle innebära på mindre arbetsplatser om möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar försvinner.

– Det är en stor inskränkning som skulle få långtgående konsekvenser, säger han.

Han menar att det tillsammans med de utökade undantagen av turordningsreglerna dramatiskt rubbar maktbalansen till arbetsgivarens fördel. Han ser framför sig tysta arbetsplatser där få vågar ifrågasätta.

– Vad vill vi ha för anställda? Sådana som tar ansvar och talar om vad som fungerar och inte eller sådana som är tysta. Jag är rädd att man kommer att underordna sig och bli fogliga och en form av arbetsplatsdiktatur breder ut sig, säger han.

Roger Johanssons bild är att det ofta är bristande ledarskap som är orsaken när det uppstår problem med anställda på en arbetsplats.

– Konflikträdsla gör att man inte vågar vara tydlig med sina anställda och tillåter en kultur att sätta sig. Till slut briserar chefens tålamod och då ska personen tvingas bort, säger Roger Johansson.

Han jämför med den osäkerhet som det kan innebära att ha en provanställning, vilket ger arbetsgivaren möjlighet att avsluta anställningen utan att motivera varför. Men en provanställning varar inte längre än sex månader.

"Lämnar inte den anställda rättslös"

– Nu får man i teorin en livslång osäkerhet om man får vara kvar eller inte. I dag ser vi hur psykosocial ohälsa breder ut sig och folk går in i väggen till höger och vänster. Jag tror det är kontraproduktivt även ur företagens perspektiv att göra människor mer osäkra, säger han.

Företagarnas Lise-Lotte Argulander menar däremot att de anställda även fortsättningsvis kommer att ha ett skydd mot godtyckliga uppsägningar. Facket kommer kunna stämma arbetsgivaren i arbetsdomstolen och den anställde få skadestånd i efterhand. Däremot får hen inte tillbaka sin anställning och får inte lön under tiden tvisten pågår.

– Visst kan det finnas en viss risk för att en oseriös arbetsgivare utnyttjar den här förändringen, men då finns ju en livrem kvar. Det är inte så att man lämnar den anställda rättslös, säger Lise-Lotte Argulander.

Roger Johansson befarar att tysta arbetsplatser, präglade av osäkerhet, också kommer att göra det svårt att hitta människor som vill ta på sig fackliga förtroendeuppdrag.

– Också på det sättet försvagas den svenska modellen. Vi ser redan i företag som bedriver en oseriös personalpolitik att vi har svårt att organisera oss, säger han.