Nu finns vetenskapligt belägg för det som många kritiker har misstänkt. USA:s president Donald Trump har lyckats styra bort uppmärksamheten från känsliga frågor genom att twittra om helt andra saker.
– President Trump har konsekvent lyckats vända upp och ned på den normala demokratiska ordningen, att det är folket och medierna som avgör vilka ämnen som är relevanta, säger Michael Jetter, forskare vid University of Western Australia till TT.
Tillsammans med kollegor i USA och Storbritannien har Jetter analyserat Donald Trumps flöde på Twitter och sökt efter mönster och nyckelord. Samtidigt har de undersökt mediebevakningen av frågor med koppling till Trump.
Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Få bort från dagordningen
Forskarna valde att fokusera på den så kallade Rysslandsutredningen, då Robert Mueller undersökte eventuella kopplingar mellan Trumps kampanj 2016 och ryska försök att påverka valresultatet till republikanens fördel. Det antogs vara ett ämne som Trump ville få bort från dagordningen.
Forskarna studerade motsvarande mönster för ämnen som ansågs vara mer neutrala för presidenten, som brexit och vissa sporthändelser, som ett slags kontrollgrupp.
Resultatet visade att varje gång som Rysslandsutredningen nämndes började Trump twittra extra mycket om jobb, Kina och invandring. Forskarna kunde då också se att detta twittrande flyttade mediefokus bort från Rysslandsutredningen under de följande dagarna. För de neutrala ämnena syntes inte denna förändring.
Markant ökning
– Vi valde dessa nyckelord just för att de representerade Trumps styrkor vid den här tiden och vi antog att han skulle söka sig till dem. Självklart förekom de hela tiden, men vi såg alltså en markant ökning just efter nyheter om Rysslandsutredningen, säger Ullrich Ecker, en annan av forskarna bakom studien.
Det låter harmlöst att twittra om exempelvis jobb. Hur kan det flytta mediefokus?
– För att folk bryr sig om jobb, invandring och relationen till Kina. Så om Trump twittrar om minskad arbetslöshet, så blir medierna sannolikt mer benägna att rapportera om det. I vilket fall som helst kan vi visa att bevakningen av Rysslandsutredningen trängdes undan, säger Ullrich Ecker.
Även skandaler
Vore det inte mer effektivt att twittra om stora skandaler om man vill flytta uppmärksamheten?
– Absolut och det har han ju också gjort. Men i en sådan här studie är det omöjligt att definiera skandaler på ett användbart sätt, så att det går att kvantifiera och göra en statistisk analys. Därför valde vi de här tre nyckelorden, som vi lätt kunde jämföra mot en baslinje, säger Ecker.
Hur påverkar ett sådant här fenomen demokratin?
– Starka och oberoende medier är ett av fundamenten i en demokrati. När de börjar följa lockbeten som läggs ut av en ledare så försvagas demokratin, säger Ecker.
Flit eller intuition
Studiens försteförfattare, Stephan Lewandowsky, professor i kognitiv psykologi vid University of Bristol i Storbritannien, påpekar att studien inte kan visa om det här är något som Donald Trump har ägnat sig åt avsiktligt, eller om det snarare har styrts av ett slags intuition.
Han understryker också att det först och främst är fenomenet som är viktigt att uppmärksamma, även om Donald Trump har gjort det extra tydligt.
– Medier måste fundera noggrant över sin bevakning av presidenter och ledare och de mekanismer som kan flytta fokus, säger Lewandowsky.
Fakta: Rysslandsutredningen
Den tidigare FBI-chefen Robert Mueller fick i maj 2017 uppdraget att som särskild åklagare undersöka Rysslands påverkan på den amerikanska valrörelsen 2016, samt huruvida president Donald Trumps kampanj agerat i maskopi med Moskva. Det hela har kallats Rysslandsutredningen.
Utredningen har resulterat i över 30 åtal, bland annat mot Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort, rådgivaren Roger Stone och presidentens tidigare advokat Michael Cohen.
Mueller lämnade över sin rapport till justitiedepartementet den 22 mars. Han rekommenderade då inga ytterligare åtal. Justitieministern slog därefter fast att Trumpkampanjen inte har gjort sig skyldig till samröre med Ryssland och hävdade att Trump inte försvårat pågående utredningar.
En redigerad version av Rysslandsutredningen, där bland annat känsliga uppgifter som rör pågående utredningar och underrättelsematerial hade maskats, offentliggjordes den 18 april.
