Den 7 oktober meddelande Socialdemokraterna och Miljöpartiet att man var överens om hur migrationskommitténs förslag på en ny migrationspolitik ska hanteras. Men vad man man egentligen enats om råder det nu delade meningar.

Klart är att migrationskommitténs förslag skickats ut på remiss i sin helhet och att det ska ligga till grund för en proposition. Enligt migrationsminister Morgan Johansson kan det enbart bli aktuellt med mindre justeringar utifrån de remissvar som kommer in. Ska förändringar vara aktuella måste regeringspartierna vara överens, menar han.

– Är vi inte det, då är det betänkandet som gäller, sa han i Ekots lördagsintervju nyligen.

Men Miljöpartiet – som i somras hotade att lämna regeringen på grund av de förslag på en mer restriktiv migrationspolitik som då diskuterades – reagerade mot Morgan Johanssons uttalande.

– Det kommer också behöva göras förändringar i det förslaget. Dels förändringar som vi är överens om, dels också förändringar utifrån remisskritiken. Och jag förväntar mig ganska allvarlig kritik, på många punkter. Så vi är inte färdiga, sa Annika Hirvonen, migrationspolitisk talesperson (MP) till Ekot.

Tillfälliga lagen blir permanent

Kritik utlovas också från organisationer som just nu håller på och formulerar sina remissvar, både när det gäller detaljer och enskilda delar.

I grova drag innebär migrationskommitténs förslag att den tillfälliga lagen permanentas och i vissa avseenden blir ännu mer restriktiv. Endast kvotflyktingar ska få permanenta uppehållstillstånd vid första beslutet och den som fått uppehållstillstånd i Sverige måste ha tillräckligt hög lön och tillräckligt stor bostad för att återförenas med sin familj.

Amnesty international Sverige hörde till de som var kritiska när den tillfälliga lagen infördes 2016. Och den kritiken står de fast vid, betonar Madelaine Seidlitz, som arbetar med organisationens remissvar.

– För oss är det viktigt att inte vara med och normalisera det som man sa skulle vara ett andrum, men som många politiker nu ser som givet att göra permanent. Det finns ingenting i verkligheten som motiverar det, säger hon.

När det gäller specifika förslag vänder sig Madelaine Seidlitz bland annat mot de olika tidsperioder för uppehållstillstånd som gäller för olika grupper. Personer med flyktingstatus beviljas treåriga uppehållstillstånd. För så kallade alternativt skyddsbehövande, främst människor som flytt från krig, gäller tillståndet endast i tretton månader. Orättvist och ologiskt, anser Madelaine Seidlitz.

–  Det är inte rimligt. Världens konflikter är i dag väldigt långvariga. Det går inte att särskilja under hur lång tid skyddsbehov finns för de två grupperna, säger hon.

Våldsutsatta och hbtq-flyktingar i kläm

Flera organisationer väntas också peka på risken för att kvinnor som lever i våldsamma relationer hamnar i en långvarig beroendeställning till sin partner till följd av förslaget. I den gamla lagen fanns en regel som säger att den som kommer till Sverige för att gifta sig med en svensk måste leva med sin partner i minst två år för att få fortsatt uppehållstillstånd i Sverige. Nu förlängs tiden till minst tre år och tills dess att man kan försörja sig själv.

”Tvåårsregeln som plågat kvinnor i våldsamma relationer kan bli en evighetsregel, skriver Sanna Vestin från Flyktinggruppernas riksråd (Farr) till Syre.

Flera har också varnat för att hbtq-flyktingar kan komma i kläm genom reglerna för familjeåterförening. För att få rätt att återförenas med sin partner krävs nämligen att man varit sammanboende i hemlandet i minst två år – vilket är omöjligt för samkönade i många länder.

Konsekvenserna för våldsutsatta och hbtq-personer hör till det som Madelaine Seidlitz nu försöker göra sig en bild av.

– Det finns flera frågetecken som vi håller på och tittar på, säger hon.

Lättnader för ensamkommande – för sent?

Samtidigt som regeringen skickade ut migrationskommitténs förslag på remiss aviserade man nya förslag, som bland annat ska ge ensamkommande ungdomar som omfattats av gymnasielaget bättre chanser att förnya sina uppehållstillstånd.

För många av dem som fått stanna för gymnasiestudier och som måste hitta ett jobb för att fortsätta leva i Sverige rinner tiden snart ut. För åtskilliga är utvisningsbeslut att vänta inom kort. Aktivister som arbetar med gruppen har välkomnat förslagen om lättnader, men samtidigt varnat för att det snart är för sent. Flera har därför krävt att lättnaderna ska gälla retroaktivt, för dem som redan hunnit få avslag.

Madelaine Seidlitz är fundersam över att regeringen fortfarande inte presenterat något färdigt förslag. Därför anser hon sig inte kunna uttala sig om hur förslaget kan utformas för att så många som möjligt ska omfattas, men delar bilden av att det är bråttom.

– Det skulle behöva komma nu, nu, nu, säger hon.