Sedan 2015 har Sverige saknat en långsiktig migrationspolitik. I och med den så kallade flyktingkrisen hösten 2015 drog regeringen i handbromsen som över en natt. Sedan dess har migrationspolitiken varit både tillfällig och strikt.

Därför fick alla riksdagspartier förra sommaren möjlighet att delta i en kommitté som ska ta fram en långsiktig och hållbar migrationspolitik för Sverige. För Sverigedemokraterna är detta en hjärtefråga och partiledaren Jimmie Åkesson sitter själv med i kommittén. I augusti kommer förslagen presenteras. Tre kommittémöten är kvar innan dess, varav ett av dem imorgon.

I kommittén diskuteras bland annat förslag om volymmål för antal asylsökande, språkkrav och att höja preskriptionstiden innan en ny asylansökan kan lämnas in från dagens fyra till tio år.

Christina Höj Larsen sitter med i kommittén för Vänsterpartiets räkning. Hon målar upp en ganska dyster bild av läget i kommittén utifrån det Vänsterpartiet egentligen skulle önska att man diskuterade. Värt att nämna är att stora delar av den politik som Vänsterpartiet nu för påminner mycket om den retorik som både socialdemokratiska och moderata statsministrar använde före 2015. Men idag är det politiska läget ett annat och Sverige ”har gjort sitt”

– Det är nu alla som är intresserade av de här frågorna behöver reagera och säga nånting om det ska kunna bli annorlunda. För vi vet ju att partier inte är jättebra på att flytta sig när de väl bestämt något, säger Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen till Syre.

– Även om det kan kännas deprimerande så är det största hotet vår apati och tystnad, så ser jag det. Positiva förändringar har aldrig uppstått av sig själva i den här typen av rum. De kommer alltid som reaktion på krav utifrån, fortsätter hon.

Saknar verklighetsförankring

Alexandra Segenstedt är migrationsexpert på Röda korset i Sverige. Hon menar på att politikernas förslag ibland rimmar illa med hur verkligheten fungerar. Förslag om volymmål och ökad preskriptionstid är exempel på sådana. Volymmål skulle innebära att Sverige har som mål att ta emot ett bestämt antal asylsökande varje år oavsett hur världsläget ser ut. Höjd preskriptionstid skulle enligt de som förespråkar det leda till att fler människor lämnar landet och förstärka att ett nej är ett nej.

Men mycket pekar på att det inte fungerar så i praktiken. Röda korset arbetar med asylsökande både under processen och efter att de fått avslag. Om någon väljer att stanna är inte tiden innan den kan söka asyl igen något som har en avgörande effekt på beslutet. Till saken hör också att väldigt få som lämnar in en ny asylansökan efter dagens fyra år beviljas skydd vid en andra ansökan.

– Jag kan tänka mig att man kommer med det här förslaget för att främja att personer inte stannar kvar i landet om de har fått avslag på sin ansökan – men det finns inget som tyder på att en förlängd preskriptionstid åstadkommer detta, säger Röda korsets migrationsexpert Alexandra Segenstedt.

– Det finns nästan lika många orsaker till att någon stannar som det finns människor – men vår erfarenhet genom våra verksamheter och i våra möten med oerhört många asylsökande visar inte att man räknat år,  fortsätter hon.

För Moderaterna har frågan om att höja preskriptionstiden för asylärenden till tio år varit viktig länge. Ett av partiets främsta argument för det är just att förhindra skuggsamhället från att växa. Idag lever, enligt gränspolisens beräkningar, omkring 35 000 papperslösa i Sverige. En siffra som sannolikt kommer öka de kommande åren.

Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är alla för en skärpning av reglerna. Sverigedemokraterna vill, som Ekot berättade om förra veckan, gå ännu längre. Om SD fick bestämma skulle det bara gå att lämna in en asylansökan i Sverige en gång. Oavsett det faktum att omvärlden idag förändras snabbt och att skyddsbehov snabbt kan uppstå.

Centerpartiet har inte föreslagit att dagens regelverk ska ändras, men har inte heller backat upp V och MP som vill att preskriptionstiden på fyra år ska ligga kvar. Syre har sökt Jonny Cato som är Centerpartiets migrationspolitiska talesperson och partiets representant i kommittén men han avvaktar med att ställa upp på en intervju.

Motarbeta skuggsamhälle

Att höja preskriptionstiden för asylansökningar är inte bara, som det verkar, verkningslöst. Enligt Alexandra Segenstedt på Röda korset kan det snarare få motsatt effekt om målet är att förhindra skuggsamhället från att växa.

2016 gjordes en förändring av lagen om mottagande av asylsökande, LMA-lagen. Resultaten av den lagändringen kan användas för att få en indikation av de eventuella effekterna av en höjd preskriptionstid. När LMA-lagen förändrades tog man bort möjligheten till boende och ersättning efter ett lagakraftträdet utvisningsbeslut. Tanken var att främja ett återvändande.

– Det är lite samma argumentation man använder idag. Skillnaden i LMA-lagen har inte medfört att fler återvänder utan istället gjort att människor lever i en ännu större utsatthet – och det är lite det vi befarar med att höja preskriptionstiden också. Det finns inget som visar på att den lagändringen kommer uppfylla det önskade syftet, säger Alexandra Segenstedt.

Om preskriptionstiden höjs kommer det leda till att ännu fler människor under längre tid hamnar i limbo. Det rör både de som väljer att gömma sig och de som det rent praktiskt är omöjligt att utvisa. Redan idag finns det lagtekniskt möjlighet att bevilja någon en ny ansökan om det föreligger vad som kallas för ett praktiskt verkställighetshinder. Men möjligheten att bevilja någon tillstånd på grund av det utnyttjas knappt.

”Limboutredningen”

2017 presenterades en utredning som fick smeknamnet limboutredningen. Utredaren Anna Lundberg kom med skarpa förslag på hur reglerna ska förändras för att undvika att människor som fått avslag på sin asylansökan hamnar i limbo. Men idag ligger Anna Lundbergs förslag gömda i en byrålåda.

– Innan man inför en sån här lång preskriptionstid borde man bland annat  kika på resultaten från den så kallade  limboutredningen och genomföra förändringar kopplat till bland annat verkställighetshinder, säger Alexandra Segenstedt. 

– För de som inte har möjlighet att återvända blir tiden tio år orimligt lång, tillägger hon.

Det kan exempelvis handla om personer som det rent praktiskt inte går att utvisa, men som ändå inte anses ha tillräckliga skyddsskäl för att få stanna. Ingenting pekar enligt Alexandra Segenstedt på att en höjd preskriptionstid hjälper varken Sverige eller den individ som hamnar i juridiskt limbo.

Istället har Röda korset sett att de tidigare förändringarna i LMA-lagen och den tillfälliga asyllagen har ökat den berörda gruppens utsatthet runt om i landet.

Juridiskt omöjliga volymmål

Samtidigt som Sverige utvärderar sin asylpolitik är fler människor än någonsin på flykt i världen enligt FN. Men den framtida svenska migrationspolitiken kommer, av allt att döma, vara mycket striktare än innan den tillfälliga lagen och hösten 2015.

Men Sverige är ändå fortsatt bundna att följa FN:s flyktingkonvention och Europakonventionen. Om Sverige sätter 8000 som volymmål och 12 000 personer som enligt FN:s flyktingkonvention har rätt till skydd kommer hit – vad gör vi då? Det har inte politikerna som förespråkar detta svarat närmare på ännu.

Innan 2015 hade asylinvandringen till Sverige legat på en ganska jämn nivå trots generös politik. Det antyder att en kraftig ökning av asylsökande beror mer på yttre faktorer – som krig, förföljelse och en allt oroligare omvärld. De faktorer Sverige kan påverka, som vår egen migrationspolitik, spelar mindre roll.

Klimatkrisen kommer också förändra världen som vi känner den idag. Stora flyktingströmmar är att vänta när delar av världen blir obeboelig. Och då krävs solidaritet för att tackla de gemensamma utmaningarna.

– Flyktingpopulationen är den största någonsin globalt. Det är oerhört oroande att man pratar om volymmål. Istället borde vi fortsatt stå upp för en human och rättssäker flykting- och migrationspolitik som värnar asylrätten, säger Alexandra Segenstedt.

Ett litet hopp

Christina Höj Larsen (V) är också kritisk till volymmål. Systemet i Sverige måste vara flexibelt och kunna hantera att olika många människor kommer. Hon menar att det från vissa partiers håll saknas en analys av varför människor flyr eller söker skydd.

– Om de hade sagt att ”vårt gemensamma mål är att inga människor ska behöva fly” – det vore ett superrimligt mål. Men det är inte det de säger – de säger att ”vi vill inte se dem”. Kopplingen och konsekvensanalysen av varför någon flyr är frånvarande, säger Christina Höj Larsen.

Christina Höj Larsen är försiktigt positiv och hoppas att vissa förslag i kommittén kan förändras innan resultatet presenteras i augusti.

– Jag tänker att vi skulle kunna få till ett bättre humanitära skäl. Vi skulle kanske kunna få bort det här med preskriptionstiden av bordet om man kan visa att det inte bygger på hur verkligheten ser ut. Jag tror att det går att göra en del små förändringar som får saker att gå åt rätt håll. Just därför är det viktigt att fler röster hörs än de som varit hörda hittills, säger Christina Höj Larsen.