– Djurplågeribrottet har regelmässigt fått ett mycket lågt straffvärde. Vi har sett att det måste uppgraderas, och föreslår därför att vi inför ett grovt djurplågeribrott, säger regeringens utredare Lars Wallinder på en presskonferens.

Djurplågeri blev ett brott i svensk lag år 1857, men omfattade då endast tamdjur. Lagen har sedan dess uppdaterats, men straffskalan släpar ändå efter i relation till hur samhället ser på brott mot djur, enligt utredaren.

I dag är maxstraffet för djurplågeri två års fängelse. Lars Wallinder föreslår det nya brottet grovt djurplågeri ska ge ett straff på mellan sex månader och fyra års fängelse. Han fortsätter:

– Genom att ha ett speciellt brott, grovt djurplågeribrott, så kommuniceras tydligare det klander som rättsväsendet och samhället vill förmedla, och den typen av brott kan förväntas prioriteras mer och få ett större genomslag när de verkligen lagförs.

Vilka fall av djurplågeri är då grova? Kriterierna utredningen ställer upp är att brottet ska ha inneburit allvarligt lidande, att omfattningen ska ha varit större, om brottet har begåtts i ekonomiskt syfte, eller på annat sätt varit extra hänsynslöst.

"Prioriterad fråga för regeringen"

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) tog emot utredningen med följande ord:

– Ett gott djurskydd är en prioriterad fråga för regeringen och för mig, och det här är ett sätt att se till att vi har verktyg på plats som är effektiva och ändamålsenliga. Så jag tar emot den här utredningen med stor glädje.

Gläds gör även organisationen Djurens rätt, som under lång tid framfört krav på att grovt djurplågeri ska bli ett brott.

– Vi har sett behovet av skärpta straff länge eftersom det är ett problem att brott som begås mot djur prioriteras ned av rättsväsendet. Att utredningen uttryckligen säger att de grövsta brotten ska prioriteras och få större genomslag är viktigt, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens rätt i ett pressmeddelande.

Försvagad djurskyddslag oroar

Däremot föreslår utredningen att lagen som reglerar djurskydd ska försvagas, så att straff i vissa fall ersätts med sanktionsavgifter. Det rör sig om ringa brott, som tillfälliga överträdelser av formaliaregler, som enligt Wallinder inte medför risk för djurlidande eller försämrat djurskydd.

– Sådana fall bör rättsväsendet inte befatta sig med. De belastar rättsväsendet på ett onödigt sätt, säger han.

Djurskyddslagens föreslagna ändring oroar Djurens rätts förbundsordförande Camilla Bergvall, eftersom det skulle kunna leda till att lagens status sänks:

– Det vore olyckligt att avkriminalisera vissa överträdelser av djurskyddslagens bestämmelser. […] En avkriminalisering kan skicka signaler om att vissa bestämmelser om hållning och hantering av djur inte är så viktiga.

De föreslagna lagändringarna ska härnäst skickas på remiss till lagrådet, innan riksdagen fattar beslut.

Läs utredningen Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem här.