Den svenska modellen för skogsbruk baseras på kalhyggesbruket. I takt med ökat behov av skogsprodukter blir dess negativa effekter alltmer påtagliga.
Alla kan vi bevittna hur kalhyggen breder ut sig som månlandskap och driver folk från hus och hem. Skogen försvinner och ersätts med virkesåkrar till förfång för den levande naturen. Av Artdatabankens nästan 5000 rödlistade arter i Sverige (hotade till sin existens) anges 1 400 vara direkt orsakade av det svenska kalhyggesbruket.
Skogsindustrin slår ifrån sig och uttalar sig gärna med gemensam stämma om det svenska skogsbrukets förträfflighet. Men svensk skogsindustri vilar på en myt, den som påstår att skogligt biobränsle är klimatneutralt.
En gång i tiden, ungefär då Kyotoprotokollet skrevs under 1997, kunde detta kanske vara giltigt. Då förstod man inte hur akut klimatkrisen är. Man tänkte sig att med en skoglig omloppstid på 50–100 år skulle skogsprodukter kunna användas som bränsle istället för fossila produkter.
I dag vet vi bättre och våra klimatmål är reglerade av Parisavtalet. Detta följer FN:s klimatpanel IPCC:s riktlinjer som anger att utsläppen av koldioxid måste börja minska nu och nå netto noll senast 2050. Sedan måste utsläppen fortsätta minska så att absorption av koldioxid, primärt från skog, måste överstiga utsläppen. Detta kallas ”negativa utsläpp”. Anledningen är att redan i dag är CO2-halten i atmosfären alldeles för hög, vilket orsakar den globala uppvärmningen. Till 2050 kommer den att vara ännu högre och ge än starkare uppvärmning. Vi måste redan nu planera för negativa utsläpp genom att skapa ett samhälle utan skogsskövling.
Eftersom den tid vi har på oss för att få bort utsläppen bara är 30 år fungerar alltså inte skogligt biobränsle som ersättning för fossilt bränsle. Vid förbränning av skogsprodukter alstras koldioxid som det tar minst 50–100 år för den nya växtligheten att absorbera. På kort sikt, det vill säga de 30 år vi har på oss, har därför skogliga biobränslen samma negativa klimateffekt som fossila bränslen. Om detta är vetenskapen enig.
Den 22 aug 2020 tydliggjorde Europas samlade vetenskapsakademier EASAC (European association science advisory council) att skogliga biobränslen är lika illa för klimatet som fossila bränslen och därför bör avvecklas i samma takt. Även skogsindustrins eget forskningsinstitut Skogforsk, liksom Naturvårdsverket, instämmer i att skogliga biobränslen är klimatneutrala endast på ”lång sikt”, det vill säga. den skogliga omloppstiden 50–100 år.
Den 24 september 2020 klargjorde också Greta Thunberg de skogliga biobränslenas tillkortakommande i klimatkrisen. Greta Thunberg lyssnar ju på forskarna, till skillnad från våra politiker, som istället väljer att framhärda i den föråldrade tesen och väljer att betrakta skogliga biobränslen som ”klimatneutrala”. Det är dock en ren önskedröm som de verkar ha svårt att vakna upp ur.
Drygt hälften av skogens produkter används i dag som biobränsle. Pappers- och massabruken drivs av detta bränsle och slukar nästan hälften av utbudet. Utan villfarelsen om dess klimatneutralitet skulle skogsindustrin inte överleva. Svensk energiförsörjning skulle också kollapsa eftersom en dryg fjärdedel av vår energimix i dag kommer från eldning av biobränsle. Inte konstigt då att både politiker och skogsindustri gör allt för att låtsas som om det regnar.
Istället för att vara klimatets räddningsplanka har svensk skogsindustri utvecklats till landets allra största hot mot både klimat och miljö.
Finns det då något alternativ? Ja, utan tvekan. Med miljöhänsyn och rätt politik kan sol och vind alstra hela vårt energibehov med vattenkraft som reglerare.
Sverige har dock på grund av en felaktigt förd politik hamnat på efterkälken. Sverige är bland de sämsta i världen på solenergi med bara 0.4 procent av totalen att jämföra med Tysklands 9 procent. Sol och vind måste därför snabbt expandera i samma takt som fossilt och skogliga biobränslen avvecklas. På så sätt kan vi nå en omställning mot ett elektrifierat samhälle istället för det förbränningsbaserade som vi har i dag. Det är det elektrifierade samhället som är grönt, hållbart, klimat- och miljövänligt.
