DEBATT Låt oss först och främst slå fast: det är en dålig idé att köra tåg i höga hastigheter. Det har med fysikens lagar att göra. En ökning av hastigheten från 200 km/tim till 300 km/tim mer än fördubblar luftmotståndet. Att övervinna detta luftmotstånd kostar energi och genererar buller. Att buller är skadligt för människor är vetenskapligt belagt, se till exempel rapporter av professor Göran Pershagen. Hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes har kopplats till exponering för buller.
Entreprenören Elon Musk, skaparen av Tesla, avfärdar dagens höghastighetståg som undermålig teknik. Ska man köra tåg i höga hastigheter måste de gå i en tunnel eller i en lufttät tub, där man man kan reducera luftmotståndet. Då spar man energi och slipper buller. Höghastighetståg sågas även av EU:s revisorer. Byggena blir för dyra och tågen förblir olönsamma (DN 2018-07-09). Erfarenheterna från Frankrike bekräftar detta påstående. Inga franska höghastighetståg går med vinst, trots att Frankrikes befolkning är sju gånger så stor som Sveriges.
Höghastighetståg kräver raka spår. Planerarna måste alltså dra en rak linje genom landskapet, utan hänsyn till biotoper och grundvattentäkter. Om den skada som raka linjer kan åstadkomma, skriver Havs- och vattenmyndigheten i rapporten Sötvatten 2017. Genom utdikningar och arbeten med tunga maskiner, har en stor del av Sveriges grundvattenresurser skadats, vilket har sänkt grundvattennivåerna i stora delar av vårt land. Skadorna blev uppenbara sommaren 2018, då en mängd brunnar i södra Sverige sinade. Att nu förvärra dessa skador ökar sårbarheten och försämrar vår förmåga att stå emot extremväder.
Energiförbrukningen inom transportsektorn uppgår i dag till cirka 82 TWh. Därav 2 för flyget, 10 för personbilar och 70 TWh för tung trafik. Vissa persontransporter kan i framtiden ersättas av digitala möten, men fysiska produkter behöver ändå transporteras. Ju fler av dessa transporter som kan gå på järnväg, desto större energibesparingar. Då känns det märkligt att lägga ner över 200 miljarder på persontransporter. Sannolikt skulle man få mer för pengarna om man varsamt rustade upp Inlandsbanan och andra underutnyttjade järnvägslinjer och planerade för vätgasdrivna lok. I anslutning till dessa järnvägar kan man bygga moderna terminaler som kan hantera containrar och roll-on/roll-off-laster och därmed göra stora miljövinster.
Genom att ställa investeringen i höghastighetståg mot en annan mer angelägen investering, förstår vi hur felaktig den är. Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel är i dag cirka 50 procent. På grund av de globala klimatförändringarna har vi ingen garanti för att vi kan fortsätta att importera lika mycket livsmedel i framtiden. Sverige måste alltså lägga om sitt jordbruk och göra det mindre känsligt för extremväder. Två somrar i rad som den 2018 och svenskt jordbruk är konkursmässigt.
Vi måste komma bort från stordrift med monokulturer till ett småskaligt jordbruk som lätt kan anpassa sig till varierande väderleksförhållanden. Växthus, drivbänkar och odlingstunnlar skyddar mot såväl för mycket regn som för mycket sol. Stadsodling i gamla hus och nedlagda fabrikslokaler bör också uppmuntras. I ett odlingssystem som kallas agroforestry odlas olika grödor tillsammans med med träd och buskar. Träden och buskarna skyddar mot erosion vid kraftig nederbörd och ökar jordens vattenhållande förmåga. Vid stark sol ger de skugga. Dessutom är vissa arter kvävefixerande och bidrar till att bibehålla markens bördighet.
Så vad är mest angeläget? Att några kan åka tåg snabbt och bekvämt eller att vi har livsmedel till hela befolkningen? Att resa på bekostnad av andra människors hälsa och förstörd natur, är det ett hedervärt sätt att leva?
