I måndags störtdök oljepriset med 20 procent efter att förhandlingar mellan Ryssland och OPEC om att begränsa produktionen brutit samman. Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, beskriver det som att Ryssland och OPEC har ett val mellan pest och kolera. Antingen begränsar man produktionen för att hålla uppe priset och skydda sina intäkter. Eller så håller man produktionen igång för att skydda sina marknadsandelar, i första hand gentemot den amerikanska skifferoljan. Ännu så länge har de alltså valt det senare.

– Amerikansk skifferolja har generellt varit lite dyrare att producera. Därför svälter amerikanerna lite mer än konkurrenterna när priset sjunker, säger Mikael Höök.

Dagen efter prisraset återhämtade sig priset en del, bland annat som en följd av president Donald Trumps löften om skattesänkningar för att möta den ekonomiska oro som corona-viruset orsakat. Hur utvecklingen blir på längre sikt är för tidigt att säga. Om den nedgång i handel och resande som nu bidrar till att pressa oljepriset håller i sig kan utvecklingen av förnybar energi bromsa in, befarar Mikael Höök.

– Om man under lång tid får ett lågt pris påverkar det investeringsviljan, säger han.

Och det är långt ifrån givet att nya investeringar i fossil energi – som också de blir mindre lönsamma – uteblir mer än tillfälligt. Mikael Höök jämför med oljekrisen på 70-talet då det blev ett högst tillfälligt uppsving för förnybar energi.

– President Carter satte upp solceller på Vita huset och det såg rätt lovande ut, men de satsningar som gjordes var inte bärkraftiga när priset sjönk igen.

Samtidigt betonar Mikael Höök att vi på politisk väg kan påverka vilken riktning utvecklingen tar.

– För att bli mindre sårbara för de stora prissvängningarna på olja skulle finnas politiska poänger att  satsa på förnybart och minska vårt oljeberoende, säger han.