Mest extremt våld och kränkt yttrandefrihet finns i Latinamerika, Nordafrika och Mellanöstern. I rapporten Global rights index, världsfacket ITUC:s årliga granskning av 144 länder, rankas världens tio värsta länder för arbetstagare: Bangladesh, Brasilien, Colombia, Egypten, Filippinerna, Honduras, Indien, Kazakstan, Turkiet och Zimbabwe.

Antalet som begränsar yttrandefriheten har ökat från 54 till 56 länder och de som sätter stopp för bildning av nya fack har ökat från 86 till 89, enligt rapporten. I 60 länder har godtyckliga gripanden och fängslanden av arbetstagare skett och i nio länder har fackligt aktiva mördats.

En drabbad var Jorge Alberto Acosta, ledare i fackföreningen för arbetare på Chiquita, i Honduras. Han dokumenterade en rad hot på grund av sitt fackliga engagemang och sköts i november 2019 till döds av två män.

Även Coca-Cola, Lidl och Ryanair pekas ut bland företag med sämst villkor för arbetstagare.

– Sverige som biståndsaktör måste stärka satsningen på fackens globala arbete nu under coronakrisen, säger Sofia Östmark på Union to union, den svenska fackföreningsrörelsens biståndsorganisation.

Tillsammans med de tre fackförbunden TCO, LO och Saco, skriver hon i en debattartikel i Omvärlden att regeringen måste stå upp för arbetstagares rättigheter och fortsatt ställa länder och arbetsgivare som bryter mot lagar och regler till svars:

”Nu krävs handlingskraft från de regeringar i världen som värdesätter mänskliga rättigheter i arbetslivet. Den svenska regeringens demokratisatsning, och det utrymme som där har givits åt fackliga rättigheter, är angelägen.”

– Först när människor organiserar sig kan de förbättra villkoren och uppnå riktiga levnadslöner. Ett fungerande samarbete mellan arbetsmarknadens parter är verktyget för att FN:s globala mål ska bli verklighet, säger hon.