– Det är en akut situation. Den biologiska mångfalden ligger till grund för hela vår matproduktion, välfärd och existens. En minskad mångfald gör dessutom ekologiska system extra sårbara när klimatet förändras, säger Louise Carlsson, biolog och naturvårdsexpert på Världsnaturfonden WWF.

Rapporten bygger på en genomgång av drygt 20 800 populationer av 4 392 olika arter av ryggradsdjur. I genomsnitt har de studerade populationerna under perioden 1970–2016 minskat med 68 procent. 2016 är det senaste året med säkerställda uppgifter i tillräcklig omfattning.

Artrika marker försvinner

De viktigaste orsakerna är framför allt intensivt jordbruk och skogsbruk som breder ut sig över allt större naturområden så att djurens livsområden försvinner, samt handel med vilda djur, förklarar Louise Carlsson. Men i bland annat Sverige spelar dessutom igenväxta betes- och slåttermarker en viktig roll, då de artrika ängsmarkerna är livsnödvändiga för ett stort antal arter och pollinatörer.

– Det är bland de artrikaste marker vi har. Så här skulle en viktig åtgärd kunna vara att öka arealen naturbetesmark, säger Louise Carlsson.

Naturskydd lönar sig

Rapporten ger även en bild av utvecklingen för vilda växter och ryggradslösa djur – som insekter – men den är inte lika detaljerad. I stora drag visar genomgången en tydlig nedgång även där.

– Lägger man samman allt så ger det en skrämmande bild, säger Louise Carlsson.

Men rapporten visar också att det går att vända utvecklingen med miljövårdsinsatser och skyddade områden. Till exempel har bestånden av björn, lo, järv och örn ökat i Sverige sedan 1970-talet, från nivåer som såg mycket oroande ut. Och på andra håll i världen har exempelvis en delfinart i Mekongfloden ökat och ett bestånd av svartfenad revhaj i Australien återhämtat sig tack vare övervakning och nya fiskerutiner som minskar risken för bifångst.

Möjligheten att vända den negativa utvecklingen stärks även av en studie i Nature, som publiceras parallellt med Världsnaturfondens rapport.

”Vår analys visar att det är möjligt att inte bara bromsa utan även vända förlusten av organismer på land till år 2050. Men bara om vi genast sätter in åtgärder i en omfattning som vi aldrig skådat tidigare”, säger Sarah Cornell, forskare vid Stockholm Resilience Center och medarbetare i både WWF-rapporten och Nature-studien, i ett pressmeddelande.

I nästa vecka kommer ytterligare en omfattande genomgång av den biologiska mångfalden på jorden, när FN:s miljöprogram Unep presenterar rapporten GBO-5, i samband med att världens länder ska förhandla fram nya mål inom konventionen för biologisk mångfald. Den förhandlingen skulle ursprungligen ske i Kina på mötet COP15 senare i år. Men med anledning av coronapandemin har mötet skjutits fram på obestämd tid.