Knappt fem procent av dem som sitter i en ledningsgrupp på de 30 största myndigheterna har utländsk bakgrund, rapporterar facktidningen Publikt. Detta trots ett regeringsbeslut som redan år 1999 gjort klart att svenska myndigheter ska jobba för att främja etnisk mångfald bland personalen.
Bland samtliga statsanställda är motsvarande andel 21 procent, enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Utländsk bakgrund innebär enligt SCB:s definition att man är född i utlandet eller har två utrikesfödda föräldrar.
Att det skiljer sig så mycket mellan ledningsgrupper och sektorn i stort kan bero på eftersläpning, menar civilminister Lena Micko (S). Det vill säga att det ofta tar lång tid att nå en högre position inom en myndighet.
– Sedan kan man naturligtvis tycka att det borde gå snabbare. Men man kan jämföra lite med hur kvinnor har kommit in på ledande befattning, och det har varit en lång process att åstadkomma det, säger Micko till Publikt.
Med tiden kommer andelen med utländsk bakgrund öka i ledningsgrupper, tror hon.
