Samtidigt som världen diskuterar israels planerade annektering pågår förstörelse av palestinska hem på Västbanken sedan många år tillbaka.

I östra Jerusalem revs under juni månad 13 hem. 51 personer blev hemlösa, inklusive 13 minderåriga. Det är dubbelt så många rivningar som under årets första månader, och inte inräknat rivningar på Västbanken, enligt den israeliska organisationen B´tselem.

Det är inte bara hus som förstörs. Mitt under coronapandemin, den 26 mars, förstördes åtta tält som planerades bli fältkliniker i Khirbet Ibziq i norra Jordandalen och boskap har beslagtagits i södra Hebron, då också tårgas sköts.

Vidare rapporterar organisationen att under maj månad sköt israelisk militär sönder 24 cisterner med färskvatten, som stod på taken till palestinska hus i byn Kafr Qadum. Sedan början av april har vattentankar förstörts mer än en gång, vissa hem fick sina tankar förstörda tre till fyra gånger. Varje tank rymmer 500-1000 liter vatten och kostar cirka 1250 kronor, enligt B´tselem.

Byn har protesterat mot att den östra vägen till staden Nablus stängts av. Vägen går igenom en bosättning Kedumim och byborna har protesterat sedan 2011 utan framgång.  Vattenbrist är i dag ett stort problem på Västbanken och bybor måste nu återkommande köpa nya vattentankar.

Ekonomisk sanktioner efterfrågas

– Verkligheten på marken är en pågående krypande annektering. Den pågående ockupationen har övergått till en kolonialisering.  EU har en mängd redskap att ta till, som använts vid liknande händelser, då EU ofta är snabba på att åberopa folkrätten och införa sanktioner, säger säger Hala Husni Fariz, Palestinas Sverigeambassadör

Israel vill annektera omkring 30 procent av Västbanken inklusive västra Jordanstranden som är ett bördigt och strategiskt viktigt område. Annekteringen kommer inkludera alla de nuvarande illegala bosättningarna. De palestinska delar som skulle kvarstå skulle ligga utspridda som ett lapptäcke över en redan fragmenterad och av israel kontrollerad verklighet för palestinierna.

EU har länge haft problem att hantera frågan om israeliska bosättningar på ockuperad mark. Mellan 1967-2017 etablerades 200 bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem.  Antalet bosättare uppskattades då till över 600 000.

"Tiden för straffrihet är över"

Kritiken från internationellt håll har inte låtit vänta på sig. Den brittiska premiärministern Boris Johnson har uppmanat Israel att skrota planen, det tyska parlamentet har gjort samma sak och bett Israel beakta internationell rätt. Australien, som sällan kritiserar Israel, har också kritiserat planen, liksom Vatikanen och många andra länder.

Michelle Bachelet ,FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter, kallar planen olaglig.

–Jag hoppas att det blir någon form av restriktioner eller sanktioner. Tiden för total straffrihet är över. Vi befinner oss i en tid i historien när hela vårt värdesystem är i förändring, allt som sker runt om oss, som Black Lives Matter, stödjer vår sak. Vi säger Palestinian Lives Matter, vi har en gemensam kamp och står upp mot diskriminering, säger Hala Husni Fariz.

Frankrikes president Macron har i ett telefonsamtal bett Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att avstå från att annektera mark.

Enligt Jerusalem Post har premiärminister Benjamin Netanyahu sagt till Macron att Israel agerar i enlighet med internationell lag, att han är hängiven Trumps fredsplan med annektering som kan leda till verkliga framsteg, samt  att Israel är redo att förhandla om fred på den grunden, men att palestinsk ovilja att förhandla är vad som hindrar framgång.

EU:s utrikeschef Joseph Borell skrev den 7 juli att annektering inte är en lösning, att det bryter mot internationell rätt och riskerar det goda samarbetet mellan Israel och EU. Men frågan är hur kraftfullt EU förmår agera.

Svårt komma överens

Ett vanligt politisk redskap för EU  är att införa sanktioner och ekonomiska restriktioner, vilket skett vid ett flertal tillfällen mot länder. Ett exempel är Rysslands annektering av Krim, i Ukraina. Restriktiva åtgärder har inneburit frysning av tillgångar,  ekonomiska sanktioner med mera.

Men när det gäller Israels annekteringsplaner har EU svårt att komma överens.

Länder som är att EU står upp för internationell rätt är Belgien, Irland,  Portugal, Slovenien, Sverige, Malta och Finland.

De som bromsat med att tillämpa restriktioner mot Israel är Ungern, Tjeckien, Slovakien, Österrike, Grekland, Litauen, Cypern och Polen. Länder beredda att försvara Israels intresse, enligt en diplomatisk källa till Reuters, tidigare i maj.

Danmark, Nederländerna, och Tyskland, som har att hantera skulden av förintelsen under andra världskriget, har intagit en mittenposition som innebär en kritisk hållning gentemot Israel, men som inte är helt för den palestinska saken.

Det belgiska parlamentet har krävt sanktioner om planen genomförs.

Bosättarvaror måste märkas

I november 2019 fastslog EU-domstolen att varor från livsmedel från israeliska bosättningar måste ursprungsmärkas. Människorättsorganisationer har länge framhållit att det är viktigt för europeiska konsumenter att veta att det inte handlar varor från ockuperad mark. Domen gäller alla varor från ockuperade områden i och med 1967 års gränser, och inkluderar, Västbanken, östra Jerusalem och Golanhöjderna. Många varor, så som vin, grönsaker, frukt och örter har markerats som “Product of Israel” när så inte varit fallet.

Israel reagerade kraftigt mot domen och menade att Israel pekas ut jämfört med många andra länder som har dispyter om landområden, och anser att det är bojkott av israeliska varor. Men domslutet från EU fastställer att dessa varor går emot internationell rätt när de transporteras ut från ockuperad mark.

Ett annat exempel som lyfts fram för att belysa EU:s oförmåga att agera är att israeliska bosättare kan resa in i EU, men palestinier som bor på ockuperad mark inte får visum.

"Folk har tappat tron på en tvåstatslösning"

Enligt Hala Husni Fariz, Palestinas Sverigembassadör är arabvärlden enad mot annekteringen, trots tidigare skiljelinjer mellan länder som annars stödjer USA eller inte alltid är överens.

Hamas och Fatah och är också enade i att arbeta mot annekteringen.

–  Palestinier, både de som lever under ockuaption och de som finns i diaspora, håller på att ändra sin hållning. Folk har tappat tron på en tvåstatslösning, och pratar mer om en stat, och just nu handlar det om apartheidstat. En sekulär demokratisk stat var något som PLO föreslog redan 1968, men det internationella samfundet avfärdade detta. Vi accepterade den historiska kompromissen där vi skulle få leva på 22 procent av det historiska Palestina. Men nu talar Israel om en judisk stat, där inte palestinier ingår, säger hon.

Syre har sökt utrikesminister Ann Linde för en kommentar.

Läs mer om Tel Aviv protesterar mot annekteringen