Trots att det finns outnyttjade trädgårdar runt om i landet kan det vara svårt att få tag i odlingsytor för den som saknar både balkong och trädgårdsland. Det fick den ideella föreningen Co-grow att starta en webbtjänst för trädgårdsdelning. Sedan våren 2017 kan trädgårdsägare och odlare hitta varandra. Upplägget är enkelt. Någon har extra mark att upplåta, en annan person vill odla – vips har de chansen att mötas och jorden får komma till användning.

– Vårt mål är att bidra till ökad hållbarhet i samhället. Både social, ekologisk och ekonomisk, säger Rosmarie Sundström, som är medgrundare till Co-grow.

De som vill odla är ofta yngre och bor i städer, medan de som vill dela sin trädgård är äldre och bor i förort eller på landsbygd. Ung och urban möter gammal och lantlig. Odlingsmarken kan lika gärna vara en villaträdgård som en bit åker.

– Mötena över generationsgränserna är fantastiska. Den möjligheten finns knappt i vårt samhälle: att som 30-åring få träffa någon i 80-årsåldern och ta del av en äldre persons relation till sin trädgård, säger Rosmarie Sundström.

Unga och gamla

En het junisöndag har arbetslaget på Bellevue farm möte i pergolan. Nilla Sjöborg informerar om att vattnet är avstängt fram till klockan ett, men att kommunen har ställt dit ett större kärl man kan tappa ur. På dagens schema står marktäckning eftersom det ska bli ännu varmare i slutet av veckan.

Av föreningens 40 medlemmar är hälften aktiva.

– Den här platsen är till skillnad från så många andra i stadslandskapet gränsöverskridande när det kommer till ålder. Vår yngsta aktiva medlem är två år och vår äldsta är över 80, säger Natacha.

”Knyter an väldigt snabbt”

Nilla Sjöborg, vars vita kalufs fångas av vinden, arbetar i rundeln med bland annat zucchini och vejde – det senare ska användas till att färga kläder.

– Jag tycker om att vara här. Det är en oerhörd vila, säger hon.

Nilla konstaterar att några av de äldre medlemmarna inte har vågat komma till odlingen på grund av coronapandemin och att det är många nya och yngre här i år.

Den starka gemenskapen går att ta på, nästan lika bokstavligt som de smultron Alexandra Byröd ger mig att smaka.

– Man knyter an väldigt snabbt när det kommer till något så vitalt som odling och mat. Det är ett stort kunskapsutbyte som sker. Alla har någon form av kunskap som man delar med sig av, säger Natacha Kessidis.

Projektet handlar också om hållbar stadsutveckling och att främja pollinering och biologisk mångfald.

Saker som kan odlas nära behöver inte skeppas så långt heller. Det krävs bara lite kärlek och omtanke för att få det att gro och växa, säger Natacha.

Roligare att dela

Lotta Barlach är här för första gången. Hon har med sig två hinkar bokashi, nedbrutet matavfall som fungerar som gödning. För henne handlar den japanska fermenteringsprocessen om att skapa en näringsrik jord, ta till vara på hushållsavfallet och bidra till en bättre miljö.

– Det här är vägen mot cirkulär ekonomi, att jobba för ett bättre klimat, säger hon och öser ner bokashi i jordfabriken.

Susanne Schrenk tycker att egna grönsaker slår det mesta och är särskilt spänd på hur det nybyggda växthuset ska gynna tomatodlingarna. Rosmarie Sundström i Co-grow odlar en hel del i två olika odlingar. Dels med sin pappa, dels med kollektivet hon bor i. Kål, lök, sallad, betor, potatis, tomater och blommor blir det.

– Det är mycket roligare när man kan dela trädgården, säger hon.

Co-grow 

Co-grow är en ideell förening som startades 2016 av Rebecka Hagman, som ett lokalt projekt i Älvsjö utanför Stockholm.

Tanken är att matcha odlare som saknar mark med trädgårdsägare.

Sedan starten har Co-Grow utvecklats till en nationell rörelse som vill bidra till fler köksträdgårdar och mer delad odlingsglädje i landet.

Totalt har omkring 1 500 odlare och trädgårdsägare använt webbtjänsten för trädgårdsdelning. I dag finns över hundra att kontakta på kartan på föreningens hemsida.

Ungefär två tredjedelar av medlemmarna är kvinnor, främst i åldrarna 35–74 år.

Bellevue farm

Bellevue farm drivs av föreningen Norrmalmsodlarna som har ett brukaravtal med Stockholms stad. Medlemsavgiften täcker driftskostnaderna för drygt 1 000 kvadratmeter mark. Staden förser föreningen med vatten.

Man har arbetsgrupper för olika projekt. ”Sedan får alla andra komma med input och hjälpa till. Det är lättare om en mindre grupp tar tag i ett projekt”, säger Natacha Kessidis.

Platsen är offentlig och tillgänglig för alla. Förbipasserande kan titta förbi och kanske fika i pergolan.