Kritiken mot att amerikanska trupper på order av president Trump avrättade den iranske militäre ledaren Qasen Soleimani från Demokraterna dominerar medierna i USA i väntan på att riksrättsförhandlingarna ska fortsätta.

Attacken mot Soleimani och en grupp ledare från Irak skedde på irakisk mark och har bedömts som olaglig, både internationellt och enligt amerikansk lagstiftning. Den amerikanske presidenten är samtidigt överbefälhavare, men får enligt grundlagen inte förklara krig.

Stopp för utökade befogenheter

I samband med konflikten i Irak 2002 utfärdade kongressen tillåtelse för president George W. Bush att föra krig i Irak utan att behöva invänta kongressens beslut i alla lägen. Detta lagtillägg har sedan dess använts av presidenter när de har inlett krigshandlingar.

Egentligen är det endast kongressen som har rätt att förklara krig och efter meningsskiljaktigheterna kring attacken mot Soleimani har Demokraterna i kongressen krävt att lagtillägget tas bort.

Beslutet i representanthuset räcker dock inte. Ett beslut i senaten krävs också. Där pågår förhandlingar, men ännu verkar ingen majoritet ha uppnåtts. Det krävs att en grupp republikaner byter sida för att klubba ett sådant beslut. Ett tecken på att det skulle vara möjligt är att åtta republikaner stödde demokraternas sida i gårdagens omröstning i representanthuset.