Obetalda hyror är den vanligaste orsaken (86 procent av fallen) till ansökan om avhysning, eller vräkning, enligt kartläggningen.

– Vem som helst kan hamna där, även om du har en medianinkomst kan du vara en sjukskrivning bort från att klara din hyra. I dag lever många med små marginaler och den ordinarie bostadsmarknaden har krympt alltmer, säger Patrik Landin, bostadspolitisk utredare vid Hyresgästföreningen Norrland.

Enligt kartläggningen, Barnvräkningar i norra Sverige, ökade antalet sociala kontrakt med 250 procent mellan 2008 och 2018. Sociala kontrakt betyder att kommuner går in som mellanhand och hyr ut bostäder till personer som inte får egna kontrakt.

En nollvision för barnvräkningar

Sedan 2008 finns en nollvision för barnvräkningar i Sverige. Men tio år senare drabbas 448 barn i Sverige av verkställd vräkning och 1139 barn berörs av vräkningsansökan. Två tredjedelar av fallen var ensamstående föräldrar och merparten kvinnor.

– I drygt en femtedel av fallen på nationell nivå har barnfamiljerna lämnat bostaden när Kronofogden ska verkställa vräkningen. Vad som händer med dem är svårt att säga. Kanske kan de flytta in hos anhöriga men en stor risk är att de tvingas in på den svarta bostadsmarknaden.

På svarta bostadsmarknaden ligger ofta hyresnivåerna högre, vilket gör att de som tvingas in där riskerar en ännu mer ekonomiskt utsatt situation.

Från 2017 till 2018 ökade antalet vräkningar, där barn var inkluderade, på nationell nivå. I tio län ökade antalet vräkningar, i tre av länen var läget oförändrat och i åtta län såg Patrik Landin en minskning.

– Jag tror att ett färre antal vräkningar i Norrland hänger samman med att i tre av fyra län som granskades har regioner inlett ett nära samarbete med socialtjänsten i projekt där en vägledning för att hantera avhysningar har tagits fram.

Icke-fungerade bostadsmarknad

Om orsaken till färre vräkningar är att socialtjänsten ingriper i högre grad än tidigare, kan den typen av samarbetsprojekt vara en del i att lösa problemet?

– Absolut inte. Antalet ansökta avhysningar har inte gått ner på nationell nivå utan befinner sig på samma nivå som för fem år sedan så det strukturella problemet på bostadsmarknaden kvarstår. Socialtjänsten är den sista utvägen och har bara förmåga att hantera problem på en individuell nivå, säger Patrik Landin.

Enligt honom hänger vräkningar samman med en icke-fungerade bostadsmarknad.

– I generella termer kan vi säga att de med lägst inkomst ofta bor i hyresrätter som är den dyraste upplåtelseformen och att hyrorna i nyproduktion har dragit iväg till väldigt osunda nivåer.

Enligt rapporten lägger ensamstående med barn i hyresrätt 29 procent av sin inkomst på boende att jämföra med 23 procent för samma grupp i bostadsrätt. Sedan 1996 har bostadspriser stigit med cirka 600 procent medan reallöneutvecklingen ökat med 56 procent.

Bostadsmarknaden – "klassdelare"

– Vi måste få ner kostnaderna att bo. Bostadsmarknaden blir en klassdelare och inte bara ett uttryck för klass utan en orsak till ökade klasskillnader. De som äger bostäder är med om att de ökar i pris medan de som hyr ser sina kostnader öka.

I 240 av landets 290 kommuner finns ett underskott på bostäder, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2019. Utöver bostadsbrist pekas brist på bostäder i en överkomlig prisnivå ut som problem, vilket beror på renoveringar av hyresbestånd, ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter och ensidig nyproduktion för endast köpstarka grupper.

Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag och i den fastslås bland annat att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn.

Ser du att Barnkonventionen kan ha en positiv inverkan på problemet med barnvräkningar?

– Jag är försiktigt positiv. Barnkonventionen kan inte adressera de strukturella problemen eller skapa en mer inkluderande bostadsmarknad men stärker förhoppningsvis Socialtjänstens uppdrag, säger Patrik Landin.